statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Den skogslapska kulturen livskraftigast i byar i mellersta Lappland

Den skogslapska kulturen är livskraftigast i byar i mellersta Lappland, där den upprätthålls av en naturnära livsstil och lokalsamhällen. Skogslapparna själva upplever att deras kultur och identitet numera är mer accepterade och har därmed blivit starkare. Den skogslapska kulturen vilar i hög grad på vardagslivet, släktgemenskaper och bysamhällen, eftersom det inte finns mycket skriven kultur och kulturen inte har kartlagts i någon större utsträckning. Detta framgår av en färsk rapport om projektet Metsälappalainen kulttuuri ja sen edistäminen (KULTA), där man undersökt den skogslapska kulturen och dess främjande.

I projektet undersöktes den skogslapska kulturens särdrag ur den skogslapska befolkningens egen synvinkel. Material för utredningen samlades in bland annat genom intervjuer med skogslappar, en enkät till skogslappar och sakkunniga samt workshoppar för skogslappar. Den gemensamma identiteten i den skogslapska kulturen bygger på ett nära förhållande till naturen och årets gång samt starka släktband. Också skogslapparnas matkultur, föremål och seder har till många delar en stark anknytning till naturen.

Den skogslapska kulturen och identiteten har länge stått i skymundan. Svaren på enkäten visar att två av fem skogslappar har fostrats till den skogslapska kulturen, medan hälften har börjat identifiera sig som skogslappar senare i livet. Den ökade offentliga diskussionen har gjort det lättare för skogslappar att framhäva sin identitet. Vissa skogslappar upplever sig vara samer, medan andra i stället anser att skogslappar och samer är separata grupper.

I utredningsrapporten rekommenderas mer tvärvetenskaplig information och forskning, kommunikation som höjer den samhälleliga medvetenheten om den skogslapska kulturen, kartläggning av det skogslapska kulturarvet, förstärkning av kompetensen och kunskaperna i fråga om kulturarvet samt stöd till den skogslapska identiteten genom kollektiv verksamhet.

Utredningen är utförd av konsultbyrån för regionutveckling MDI. I projektets styrgrupp fanns sakkunniga från justitieministeriet, arbets- och näringsministeriet samt undervisnings- och kulturministeriet. Projektet inleddes i oktober 2018 och avslutades i juni 2019.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.

Ytterligare information:

Janne Antikainen, kreativ ledare, konsultbyrån för regionutveckling MDI, tfn 040 764 1829,
janne.antikainen(at)mdi.fi och

Johanna Hautakorpi, konsultativ tjänsteman, justitieministeriet, tfn 0295 150 018,
johanna.hautakorpi(at)om.fi