Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Satsningar på en matmiljö som främjar barns och ungas hälsa skulle ge stora kostnadsbesparingar inom hälso- och sjukvården

Evidensbaserade rekommendationer och pragmatiska handlingsmodeller ämnade att på-verka barnens och ungdomarnas matmiljö har tagits fram för många samhällsaktörer, men kraftigare styrmetoder borde införas för att främja välbefinnandet. Detta konstateras i en utredning där man kartlagt barnens och ungdomarnas matmiljö och hur den kan påverkas. Det kapital som investeras i matmiljön kan återbetala sig nästan sjufaldigt i samhället.

En tvärvetenskaplig forskningsgrupp bestående av forskare från VTT och Östra Finlands universitet har den 3 april 2020 publicerat en utredning där man kartlagt de finländska barnens och ungdomarnas matmiljö, närmare bestämt nuläget och med vilka metoder matmiljön har främjats inom olika förvaltningsområden och sektorer i samhället.

Inom ramen för projektet utvecklades metoder för uppföljning av barns och ungdomars kostvanor och bedömning av kostnadseffekterna av olika politiska åtgärder som vidtagits för att påverka matmiljön. Vidare utarbetades förslag till åtgärder som gör det möjligt att skapa en matmiljö som främjar barnens och ungdomarnas hälsa. Fokus lades på sådana åtgärder som når ut till hela befolkningen och med tanke på vars effekt det är mindre väsentligt hur aktivt individerna tar initiativ efter medvetet övervägande. I utredningen konstaterades också att det för närvarande saknas täckande och uppdaterad information om de finländska barnens och ungdomarnas kostvanor och förhållande till mat.

Matmiljön formar kostvanorna genom livet

Med matmiljö avses alla de fysiska, sociokulturella, politiska och ekonomiska miljöer, möjligheter och förhållanden som inverkar på konsumenternas matval och näringsintag. Matmiljön för de finländska barnen och ungdomarna påverkas av familjen, småbarnspedagogiken, skolan, rådgivningsbyrån, skolhälsovården, livsmedelsindustrin, matserviceproducenterna, detaljhandeln, marknadsföringen, medierna och beslutsfattarna. Medborgarnas matmiljö kan regleras exempelvis via beskattningen eller åtgärder som styr marknadsföringen.

Matmiljön formar våra smakpreferenser, matvanor och förhållande till mat och ätandet från och med våra första levnadsår, och den fortsätter således att påverka vår hälsa resten av livet. Ohälsosamma matvanor leder till ett svagt nutritionstillstånd, övervikt och fetma samt livsstilssjukdomar.

”Särskilt skadligt är detta för barnen och ungdomarna, som fortfarande växer och utvecklas. De vuxna ansvarar för barnens och ungdomarnas matmiljö och de matvanor som den leder till. Vår utredning visar att det finns kunskap och verktyg för att utveckla en hälsofrämjande matmiljö. Nu krävs det åtgärder för att dessa ska kunna börja tillämpas i praktiken”, konstaterar den ansvariga forskaren för projektet, Eeva Rantala från VTT.

För uppföljningen av barns och ungas kostvanor utvecklades en uppsättning indikatorer och en handlingsmodell, som gör det möjligt att med hjälp av ett digitalt verktyg bedöma kostvanorna hos barn och unga inom vissa åldersgrupper i samband med rådgivningsbesök och hälsokontroller inom skolhälsovården. Med hjälp av verktyget kan familjerna få individuell respons om matvanorna, och verktyget hjälper också hälsovårdspersonalen att identifiera vilka barn och ungdomar som behöver kosthandledning. Uppföljningsinformationen stöder också beslutsfattarna och deras ledning genom information.

Bedömningar som baserar sig på den hälsoekonomiska beräkningsmodell som tagits fram inom projektet visar att övervikt och fetma i barndomen är en betydande orsak till de extra kostnader för hälso- och sjukvård som uppstår i vuxen ålder.

”Investeringarna i matmiljön kunde återbetala sig mångfaldigt. Genom politiska åtgärder som riktar sig till matmiljön och strävar efter en sund viktutveckling kan man utöver hälsofördelar också uppnå betydande besparingar när det gäller långsiktiga kostnader för hälso- och sjukvård”, berättar professor Janne Martikainen från Östra Finlands universitet. 

Utredningen visar att det kapital som investeras i sådana åtgärder kan återbetala sig nästan sjufaldigt i samhället.

Mer information:

Lasten ja nuorten ruokaympäristön nykytila sekä toimenpide-ehdotukset sen kehittämiseen:
Forskare Eeva Rantala, VTT, tfn 040 673 2107, eeva.rantala(at)vtt.fi

Digitaalinen työkalu ja toimintamalli lasten ja nuorten ravitsemuksen seuraamiseen:
Professor i medicinsk fysiologi Timo Lakka, Östra Finlands universitet, tfn 040 770 7329, timo.lakka(at)uef.fi

Ruokaympäristöön kohdistuvien politiikkatoimien kustannusvaikutusten arviointi:
Professor i läkemedelsekonomi Janne Martikainen, Östra Finlands universitet, tfn 040 355 2600, janne.martikainen(at)uef.fi

Publikationen har sammanställts som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019. Syftet med projektet ”Houkutusten maailmasta lasten terveelliseen ruokaympäristöön ─ puhtia poikkihallinnollisuudesta (TERRA)”  var att utreda hurdan matmiljö de finländska barnen och ungdomarna lever i för närvarande, hur man kan bedöma kostnadseffekterna av politiska åtgärder som vidtas för att påverka barnens och ungdomarnas kostvanor och matmiljö samt hurdana åtgärder som borde vidtas för att utveckla matmiljön.