Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Digitalisering och utvecklade beställarfunktioner ger mer produktiva byggprojekt

Kommunala och statliga aktörer kan som betydande beställare av byggprojekt påverka produktivitetstillväxten i byggnadsbranschen genom att främja innovationsverksamhet och införa digitala lösningar.

Arbetsproduktiviteten inom den finska byggnadsbranschen har inte förändrats nämnvärt under 2000-talet. Inom värdekedjorna i byggnadsbranschen har produktiviteten däremot ökat. Produktiviteten har ökat i andra delar av värdekedjan än i det egentliga byggnadsarbetet, i och med att de mest produktiva uppgifterna i branschen har överförts till andra delar av värdekedjan.

Byggnadsdelar som tidigare tillverkats på byggarbetsplatsen och flera andra arbetsmoment sköts i dagens läge på fabrikerna. Dessa arbetsmoment ingår således inte längre i statistiken för byggnadsbranschen. När exempelvis armeringsarbetet flyttas från byggarbetsplatsen till fabriken registreras den produktivitetsökning som möjliggörs i och med automatiseringen inte inom byggnadsbranschen, utan inom metallindustrin.

De stora företagen i byggnadsbranschen uppvisar den högsta produktivitetsnivån, men de små företagen med färre än 50 anställda står för de bästa lönsamhetssiffrorna. Företag i utländsk ägo har visat sig vara mindre lönsamma än inhemska företag inom byggnadsbranschen.

Byggnadsbranschen har en betydande roll i Finlands nationalekonomi. Branschen sysselsätter cirka 260 000 personer, vilket motsvarar närmare 18 procent av sysselsättningen i hela företagssektorn. År 2018 genererade byggföretagen ett mervärde på drygt 14 miljarder euro, vilket är mer än 17 procent av det totala mervärde som alla företag med verksamhet i Finland genererar. Byggnadsbranschen har fått större betydelse i nationalekonomin under 2000-talet.

I Sverige och Österrike har produktiviteten inom byggnadsbranschen bibehållits oförändrad precis som i Finland, men i Danmark har den ökat.

Kommunerna och staten bör främja innovationsverksamhet inom byggnadsbranschen

Ett sätt att förbättra den svaga produktiviteten inom byggnadsbranschen är att börja utnyttja digitalisering i högre grad än tidigare, till exempel med hjälp av digital datamodellering. På så sätt kan man förebygga fel och överlappande arbetsmoment och bättre samordna planeringen och genomförandet. 

Även innovationsverksamheten spelar en viktig roll i produktivitetsutvecklingen. Den långsiktiga innovationsverksamheten i byggnadsbranschen försvåras av att man i byggprocesserna använder sig av förfinade metoder som det verkligen inte är lätt att ifrågasätta eller ändra, om detta görs i en ens något radikal andemening. Innovativiteten förhindras också av att planerings- och byggarbetet sker på olika håll.

Först planeras en byggnad av en aktör. Sedan uppförs byggnaden av en entreprenör, som anlitar flera olika underentreprenörer och underleverantörer. De olika aktörerna i processen samarbetar endast under det enskilda byggprojektet, vilket gör det svårt att analysera hela processen och förbättra verksamheten.

Utredningen framhäver den offentliga sektorns roll när det gäller att se över arbetssätten inom byggnadsbranschen. Den offentliga sektorn är en betydande byggnadsbeställare som på ett innovativt sätt kan möjliggöra konkurrens mellan aktörerna i branschen. De önskade målen borde slås fast redan i offertbegäran, men marknaden bör bära ansvaret för att ta fram olika lösningar. Om konkurrerande offerter begärs av flera olika entreprenörer blir det möjligt att hitta alternativa och innovativa lösningar. Det är också viktigt att de för byggnadsbranschen så typiska korta samarbetsrelationerna förlängs.

Rapporten om konkurrenskraft och byggkvalitet inom byggnadsbranschen i Finland har utarbetats som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2018. Utredningen är gjord av Etla, Tammerfors universitet och BES Built Environment Services Oy, närmare bestämt av Ari Ahonen, Jyrki Ali-Yrkkö, Aleksi Avela, Juha-Matti Junnonen, Martti Kulvik, Tero Kuusi, Kalle Mäkäräinen och Jukka Puhto.

Mer information:

forskningschef Martti Kulvik, ETLA, tfn 041 543 3342, [email protected] samt konsultativ tjänsteman Seppo Kangaspunta, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 063 747, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.