Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: könsmedveten budgetering kräver politisk vilja

Könsmedveten budgetering kräver politisk vilja och politiskt ledarskap. Detta konstateras i bakgrundsutredningen ”Sukupuolitietoinen budjetointi – muiden maiden hyvät käytännöt” om andra länders goda praxis för könsmedveten budgetering. Utredningen offentliggjordes den 26 april. Statsbudgeten bör beakta ett könsperspektiv, eftersom budgeten och andra beslut som hänför sig till de offentliga finanserna påverkar olika grupper av män och kvinnor på olika sätt och kan antingen förbättra eller försämra jämställdheten. Utredningen redogör för hur vissa europeiska länder beaktar ett könsperspektiv i samband med att budgeten görs upp och vad vi kan lära oss av andra länders erfarenheter. Dessa erfarenheter från andra länder bygger grunden för utvecklingen av könsmedveten budgetering i Finland.

Könsmedveten budgetering är internationellt en allt populärare strategi för att främja jämställdhet med utgångspunkt i statsbudgeten och det finanspolitiska beslutsfattandet. Målet är att de offentliga utgifterna och inkomsterna fördelas på ett sätt som bidrar till jämställdhet.

Enligt utredningen är det ytterst viktigt med politisk vilja och politiskt ledarskap, till exempel ett tydligt stöd från regeringen och finansministern, när det gäller att göra upp och genomföra budgeten på ett könsmedvetet sätt. Finansministeriets ledande ansvar är en annan viktig faktor som stöder genomförandet. Till exempel anvisningar som gäller könsmedveten budgetering är effektivast när de har utarbetats av finansministeriet.

Enligt utredningen görs könsmedvetna budgetar upp på olika sätt i olika länder, och en modell lämpar sig inte för alla länder. Bedömning av budgetens könskonsekvenser är ett av de vanligaste sätten att förverkliga könsmedvetenhet i budgeteringen. Som ett bra praktiskt exempel kan nämnas Sveriges modell, där ministerierna redan innan budgetpropositionerna överlämnas till finansministeriet bedömer vilka konsekvenser de nya förslagen har för jämställdheten och där finansministeriet bedömer budgetens inkomstfördelningseffekter också ur ett könsperspektiv.

Enligt utredningen kräver omfattande könsmedveten budgetering att de olika förvaltningsområdena har sina egna jämställdhetsmål och jämställdhetsindikatorer samt att det i budgetpropositionen rapporteras om konsekvenserna för jämställdheten. Klassificeringen av budgetens olika delar enligt jämställdhetsrelevans samt identifieringen av resurser som används till att främja jämställdhet är också exempel på effektiv praxis när det gäller att införa jämställdhetsperspektiv i budgetbesluten.

Utredningen är en del av projektet ”Jämställdhetsintegrerad budget” som samordnas av bolaget Ekvalita Ab och vars ansvariga forskare är Anna Elomäki och Hanna Ylöstalo från Helsingfors universitet. Inom projektet utvecklas metoderna för bedömning av budgetens könskonsekvenser och utvärderas könskonsekvenserna av budgetarna för 2016–2018. Dessutom tas det fram utvecklingsförslag som hänför sig till införandet av könskonsekvensbedömning och könsperspektiv i budgetprocessen.

Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.

Utredningen Sukupuolitietoinen budjetointi – Muiden maiden hyvät käytännöt (på finska)

Video: Jämställdhetsintegrerad budget (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi

Ytterligare information: Anna Elomäki, forskardoktor, Helsingfors universitet, tfn 050 319 9432, anna.elomaki(a)helsinki.fi