Finlands ryskspråkiga som medieanvändare – medierna kommer med invandrarna
Invandrare fortsätter ofta att följa medierna i ursprungslandet. Den rapport inom forskningsprojektet om ryskspråkiga medieanvändare i Finland som nu har publicerats är den första allmänna presentationen av ryskspråkigas medieanvändning och det ryskspråkiga medielandskapet i Finland.
Inom projektet har man utrett hur ryskspråkiga i Finland för tillfället använder media, vilka medier ryskspråkiga i Finland följer och vad medieanvändningen leder till. Dessutom har man inom projektet analyserat informationen och det övriga innehållet i finländska och ryska nationella medier. Man undersökte även ryskspråkigas egen medieanvändning och aktiviteten i anslutning till medieanvändningen.
Inom projektet undersöktes inte bara målgruppens medieanvändning, utan också de sätt som ryska etablerade medier använder för att övertyga sin publik samt ryskspråkiga medier som produceras i Finland. Utgående från intervjuerna inom projektet kan det konstateras att ryskspråkiga i Finland använder medier i stor utsträckning och på ett mångsidigt sätt. Största delen av dem följer både medier som produceras i Finland och sådana som produceras i Ryssland. De intervjuade tycker att det finns stora skillnader mellan de finländska och de ryska medierna.
– De intervjuade förhåller sig huvudsakligen skeptiskt till sanningshalten i informationen i ryska etablerade medier, men de tycker inte heller att finländska medier är neutrala. De föreställer sig att de finländska medierna är en del av den västliga mediemiljö som förhåller sig negativt till Ryssland. De intervjuade hade delade åsikter om hur problematiskt det är. De upplever att Ryssland framställs på ett allt för negativt sätt i finländska medier, sammanfattar projektledaren fil. dr Olga Davydova-Minguet.
I Finland har man tillgång till stora mängder medieinnehåll på ryska. Det mesta av det här innehållet produceras utanför Finlands gränser, men det finns också finländsk medieproduktion på ryska. En stor del är medieinnehåll som produceras av vanliga människor: videor, bloggtexter och andra former av innehåll på sociala medier. Det bedrivs ändå också yrkesmässig journalism på ryska i Finland, såsom tidningarna Spektr och Venäjän kauppatie samt Rundradions (Yles) tjänster på ryska.
Inom projektet har man också gett ett antal åtgärdsförslag
– Vi behöver publikationer som berättar om de ryskspråkiga människor som bor i Finland, om deras liv, problem och prestationer, på ett sådant sätt att användarna upplever att de är en del av samhället. Yle borde i enlighet med sin strategi vara ”personligen viktigt” och ”berörande” också för de ryskspråkiga i Finland. Det här kan man uppnå genom att producera mera innehåll på ryska, såsom diskussionsprogram på ryska med textning på finska. Över huvud taget kommer det i undersökningen tydligt fram att det finns ett behov av mera ryskspråkiga nyheter som producerats i Finland, betonar Davydova-Minguet.
Det går inte i en handvändning att vinna de personers förtroende som följer de ryska etablerade medierna. Om man försöker motarbeta propaganda genom att gå till attack har det sannolikt motsatt effekt, eftersom mottagaren kategoriserar det som informationskrig och då förhåller sig negativt. En diskuterande medieverksamhet som framför och beaktar olika synvinklar är trovärdigare. Det kan också handla om tekniska aspekter som att man tar reda på vilka möjligheter de som tillhandahåller kanalpaket i Finland har att göra utbudet av ryskspråkiga tv-kanaler mångsidigare.
Forskningsprojektet om ryskspråkiga medieanvändare i Finland är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2015. En forskargrupp vid forskningsinstitutet för Karelen vid Östra Finlands universitet ansvarade för projektet. Projektledare var fil. dr Olga Davydova-Minguet. De övriga medlemmarna i forskargruppen var samh. dr Tiina Sotkasiira, sahm. mag. Teemu Oivo, säkerhetsexpert Janne Riiheläinen och fil. kand. Daria Kettunen, som genomförde intervjuerna.
Forskningsrapporten Finlands ryskspråkiga som medieanvändare
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi/sv
Ytterligare information: fil. dr Olga Davydova-Minguet, Östra Finlands universitet, tfn 050 433 3735, [email protected]
