Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Forskare: Offentlig exportfinansiering skapar en betydande mängd arbetstillfällen och förädlingsvärde – dock inte utan risker
Under de senaste åren har den statliga exportfinansieringen ökat snabbare i Finland än i andra länder, vilket också klart har ökat statens risker. Exportfinansieringen är dessutom starkt koncentrerad till vissa branscher. De största mottagarna av exportfinansiering är kunderna till Nokia och Meyers Åbovarv. När det gäller dessa största mottagare är exportfinansieringen motiverad men inte helt oproblematisk. Detta framgår av en forskningsrapport som publicerades i dag den 11 september 2018. I undersökningen inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet har analyserats vilka effekter de projekt som fått mest exportfinansiering har haft på förädlingsvärdet och sysselsättningen i Finland.
Undersökningen har gjorts av Jyrki Ali-Yrkkö och Tero Kuusi, som är forskare vid Näringslivets forskningsinstitut. Enligt undersökningen skapar verksamheten inom ramen för Meyers och Nokias exportfinansiering betydande förädlingsvärde i Finland. Dessutom omfattar verksamheten tusentals anställda.
”Vi omräknade Meyers och Nokias siffror så att de var jämförbara och kunde konstatera att förädlingsvärdet på Meyers projekt till ett värde av 1 miljard euro är i genomsnitt 635 miljoner euro, medan förädlingsvärdet på ett motsvarande Nokias projekt är 323 miljoner euro. Meyers sysselsättningseffekt är drygt 9 100 anställda och Nokias närmare 2 600 anställda”, konstaterar Jyrki Ali-Yrkkö, som är vice verkställande direktör för Etlatieto.
I siffrorna ingår både effekter som orsakas av företagen själva som effekter som orsakas av värdekedjorna. Nyttorna av värdekedjorna sprider sig dessutom på många håll i Finland: Meyer har leverantörer i över 100 kommuner och Nokia i närmare 70 kommuner. Även kompetens som uppstår inom ramen för Nokias omfattande forsknings- och produktutvecklingsverksamhet sprider sig utanför företaget.
”Behovet av exportfinansiering kan motiveras med att det på den privata marknaden inte alltid finns aktörer som finansierar exporthandel. Kryssningsfartyg skulle inte tillverkas i Finland utan offentlig finansiering. Den ökade exportfinansieringen är dock inte riskfri och den offentliga finansieringen måste ge samhällelig avkastning som motsvarar riskerna”, betonar forskaren Tero Kuusi.
Enligt undersökningen har användningen av statlig exportfinansiering och totalansvaren ökat snabbare i Finland än i andra länder under de senaste åren. Ansvaret för exportgarantier var drygt 4 miljarder euro 2000, medan den totala summan av upptagna krediter och anbudsansvar uppgick till 22,5 miljarder euro 2017. Närmare hälften av denna summa har samband med krediter som inte kommer att lyftas förrän 2020–2024. Också exportgarantiers andel av exporten är större i Finland än i många jämförelseländer. Åren 2012–2016 var andelen beviljade exportgarantier i genomsnitt 3 procent av den totala exporten. Exportfinansiering som är koncentrerad till några branscher innebär dessutom ökade risker.
I undersökningen konstateras att beslutsfattarna inom den offentliga sektorn ska komplettera tidigare kalkyler och göra en analys där de nyttor som nu har utretts ställs i relation till riskerna.
Undersökningen gjordes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.
Rapport: Suurten vienninrahoitushankkeiden arvonlisä- ja työllisyysvaikutukset
Ytterligare information: Jyrki Ali-Yrkkö, vice verkställande direktör, Etlatieto, tfn 046 851 0501, [email protected], Tero Kuusi, forskare, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 041 444 8144, [email protected], Inkalotta Nuotio-Osazee, regeringssekreterare, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 047 051, [email protected]
