Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Forskare: Mer information om företagsstöd genom fältförsök
I Finland betalas det årligen ut företagsstöd, inklusive skatteutgifter, till ett belopp av cirka fyra miljarder euro. I fråga om de flesta stödformer finns det emellertid inte tillförlitlig information om vilka effekter stöden har. Specialforskare Elias Einiö från Statens ekonomiska forskningscentral VATT och professor Ari Hyytinen från Hanken föreslår i sin färska rapport att randomiserade kontrollerade studier integreras i arbetet för att utveckla företagsstödssystemet.
Enligt forskarna är randomiserade kontrollerade studier pålitliga och därför en tillrådlig evalueringsmetod för de flesta olika stödformer. I sin rapport presenterar forskarna grundläggande begrepp med anknytning till randomiserade kontrollerade studier samt särdragen hos evalueringen av företagsstöd. Dessutom föreslår de att användningen av randomiserade kontrollerade studier inleds i form av två pilotprojekt.
”Randomiserade kontrollerade studier lämpar sig väl för bedömning av effekterna av de flesta former av företagsstöd. Det är främst stöd som beviljas endast några få stora företag som medför utmaningar”, bedömer professor Ari Hyytinen från Hanken.
Randomiserade kontrollerade studier som ett led i utvecklingen av företagsstödssystemet
Randomiserade kontrollerade studier har redan länge tillämpats exempelvis inom medicinsk forskning. Deltagarna delas vanligtvis in i en försöksgrupp och en kontrollgrupp, och genom att jämföra dessa två grupper kan man få tillförlitlig information om bland annat effekterna av ett läkemedel.
”Under de senaste åren har randomiserade kontrollerade studier använts i Finland bland annat för evaluering av sysselsättningsåtgärder och ute i världen för evaluering av företagsstöd”, berättar specialforskaren Elias Einiö från Statens ekonomiska forskningscentral VATT.
Randomiserade kontrollerade studier fungerar bäst när man bedömer direkta effekter på beteendet. Det innebär att man undersöker förändringar i verksamheten och framgången hos de företag som får stöd. Försöksgruppens resultat jämförs sedan med en kontrollgrupp. Det är inte lika lätt att bedöma de indirekta effekterna, men med hjälp av noggrant planerade och uppbyggda randomiserade kontrollerade studier är det möjligt att identifiera dem.
Forskarna föreslår att effekterna av företagsstödprogram i fortsättningen evalueras regelbundet genom randomiserade kontrollerade studier. Som ett första steg föreslår de två pilotprojekt, varav det ena ska gälla Business Finlands forsknings- och utvecklingsstöd och det andra de sysselsättningsstöd som NTM-centralerna betalar ut.
”Systematisk evaluering gör det möjligt att rikta och dimensionera företagsstöden på ett effektivare sätt än för närvarande. Business Finlands forsknings- och utvecklingsstöd är en betydande stödform om man ser till både eurobelopp och antalet stödmottagare. Däremot finns det knappt om information om vilka indirekta effekter lönesubvention har på arbetsmarknaden och produktivitet”, säger Einiö.
Rapporten har utarbetats som ett led i projektet Företagsstödens konsekvenser för den globala konkurrenskraften, som genomförs inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. De tre tidigare rapporterna om projektet publicerades den 29 april 2019.
Ytterligare information: Elias Einiö, specialforskare, Statens ekonomiska forskningscentral VATT, tfn 0295 519 408, fornamn.efternamn(a)vatt.fi, och Ari Hyytinen, professor, Hanken, tfn 050 471 1860, fornamn.efternamn(a)hanken.fi