Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Andelslag och organisationer bedömer att vårdreformen banar väg för utvidgning
Andelslagen och organisationerna förhåller sig positiva till sina möjligheter på den valfrihetsmarknad som avses i en regeringsproposition i och med vårdreformen, visar en färsk undersökning.
En del av serviceproducenterna inom andelslagen planerar att utvidga sin produktion av social- och hälsovårdstjänster om valfriheten träder i kraft. En färsk undersökning av Pellervon taloustutkimus PTT, Nordic Healthcare Group och Idekoop ger rekommendationer som syftar till att utveckla andelslagen och organisationerna så att de blir mer jämlika med aktiebolagen.
Syftet med den landskaps- och vårdreform som är under beredning är ett mångsidigt och mångfasetterat serviceutbud, och därför behövs ytterligare information om vilken ställning aktörer som inte är aktiebolag kommer att ha på den framtida marknaden för social- och hälsotjänster.
Enligt den aktuella undersökning som gäller andels- och organisationsverksamheten inom social- och hälsotjänster (Osuustoiminta ja järjestötoiminta sosiaali- ja terveyspalveluissa) ser andelslagen och organisationerna vårdreformen och uppkomsten av en valfrihetsmarknad allmänt taget som en möjlighet. Av de andelslagsproducenter som svarade på enkäten planerar två av tre att utvidga sin verksamhet när valfriheten träder i kraft. Var tredje organisationsaktör bedömde att vårdreformen banar väg för utvidgning av verksamheten.
I organisationerna ansåg man att valfriheten är något positivt, eftersom den innebär en utväg ur den offentliga upphandlingen, som ansetts vara både besvärlig och betungande. Organisationerna framhävde att deras trumfkort i konkurrensen bl.a. är lokal förankring och kundorientering. Andelslagsproducenterna framhöll å sin sida att deras verksamhetsmodell som inte eftersträvar vinst är till deras fördel.
”Särskilt organisationerna ansåg att en koncentration av produktionen av social- och hälsotjänster hos endast ett fåtal stora aktörer utgör en hotbild. Det fanns även en oro för hur landskapens kundhandledning förmår beakta alla serviceproducenter i regionen och hur landskapen förmår behandla alla aktörer jämlikt, fastän landskapen även har egen serviceproduktion”, säger Iiro Jussila på PTT.
Många rekommendationer till stöd för beredningen av landskaps- och vårdreformen
Undersökningen rekommenderar att andelslag och organisationer garanteras samma stöd och finansieringsmöjligheter som aktiebolag. Av det totala beloppet av de nuvarande företagsstöden ska en andel på några procent riktas till stödjandet av allmännyttig verksamhet och samfundsekonomi.
Dessutom bör landskapen kartlägga och för sin egen region upprätta ett sådant nätverk av producenter av social- och hälsotjänster som beaktar organisationerna och andelslagen. Upphandlingskriterierna ska fastställas för en del av upphandlingen så att små och medelstora företag ska klara sig bra i konkurrensen. Dessutom ska landskapen då valfriheten träder i kraft så snabbt som möjligt informera serviceproducenterna om hurdana krav de ställer på producenternas informationssystem och informationsproduktion. Det är bra om kraven är enhetliga i de olika landskapen.
Undersökningen rekommenderar organisationer och andelslag att utveckla sin ledning och sin affärskompetens. Dessutom ska undervisningen i andelsverksamhetsmodellen och organisationernas serviceproduktion i den affärsekonomiska utbildningen samt den vetenskapliga forskningen i ämnet ökas.
Antalet företag med andelsverksamhet har ökat i och med branschglidningar
Tills vidare förekommer andelslagsverksamhet inom social- och hälsovården endast i liten utsträckning. Till dags dato har fem inhemska företag med andelsverksamhet inom finanssektorn och detaljhandeln gått med i social- och hälsovårdsbranschen via branschglidningar. Dessa är OP-gruppen, två regionhandelslag i S-gruppen (Pohjois-Karjala och Suur-Savo), LähiTapiola och Handelslaget Tradeka.
Enligt Statistikcentralens uppgifter fanns det 2016 drygt 18 000 företag i social- och hälsovårdsbranschen i Finland. Av dessa var 56 andelslag. Enligt SOSTE Finlands social och hälsa rf fanns det 2017 sammanlagt 1 029 organisationer som producerade social- och hälsotjänster.
Vad gäller andelsverksamheten och organisationsverksamheten har det inte tidigare funnits tillgång till heltäckande uppgifter om antalet social- och hälsovårdsproducenter eller om deras karaktär.
Rapporten om forskningsprojektet har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018. Undersökningen har utförts av Pellervon taloustutkimus PTT ry, Nordic Healthcare Group Oy och Idekoop Osuuskunta.
Ytterligare information: Iiro Jussila, verkställande direktör, Pellervon taloustutkimus PTT ry, tfn 050 465 9899, [email protected] och Sarita Friman, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 029 516 3349, [email protected]
