Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: Utnyttjande av forskningsinformation ofta en osynlig del av lagberedningen

Användningen av forskningsinformation förblir ofta en osynlig del av lagberedningsarbetet på grund av bristfällig dokumentation. Till exempel den informella interaktionen mellan lagberedare och forskare eller sakkunskapen inom förvaltningen kan utgöra grunden för informationsanvändningen. Detta konstateras i en undersökning som offentliggjordes den 8 maj.

Dessutom betyder användningen av forskningsinformation inte alltid att informationen skulle ha en inverkan på de beslut som fattas inom ramen för lagberedningen. Informationen kan användas för att ytligt beskriva eller ge en bakgrund till den behandlade frågan.

Forskare vid Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet och Finlands miljöcentral har utrett hur mycket och vilken typ av forskningsinformation som används till stöd för lagberedningen. I sin rapport rekommenderar forskarna att man i fortsättningen fäster större vikt vid dokumenteringen av den information som används i lagberedningen.

Det är viktigt att informationsbehoven i lagstiftningsprojekt identifieras i ett så tidigt skede som möjligt, så att anskaffningen och utnyttjandet av den behövliga informationen anknyter till det centrala innehållet i projekten. När utredningar och undersökningar beställs till stöd för lagberedningen är det tillrådligt att också forskarnas kompetens utnyttjas i planeringen av forskningsteman.

En ökad användning av forskningsinformation förutsätter enligt forskarna att man skapar strukturer och processer som stöder informationsanvändning. När det gäller utveckling av lagberedningens kvalitet har man fått positiva erfarenheter av att en forskare och en lagberedare arbetar i par och av att en forskare medverkar i ministeriets beredningsteam under den tid lagstiftningsprojektet pågår.

I praktiken är det ofta lagberedarnas nätverk som avgör i vilken omfattning forskningsinformation används i lagberedningsarbetet. För att nätverk inte ska bildas sporadiskt och enbart på basis av lagnberedarnas egen aktivitet, behövs det verksamhetsmodeller som stöder nätverksbildning och informationsspridning. En ständig dialog mellan det beredande ministeriet och den informationsproducent som anlitas är en viktig faktor som främjar utnyttjandet av forskningsinformation i lagberedningsarbetet.

Utnyttjandet av forskningsinformation kräver tillräckliga resurser – framför allt råder det brist på tid. Avgörande med tanke på en ökad användning av forskningsinformation i lagberedningen är att man i ministeriernas ledning skapar och utvecklar strukturer som stöder informationsanvändning.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.

Ytterligare information: Kati Nieminen, forskardoktor, Institutet för kriminologi och rättspolitik vid Helsingfors universitet, tfn 050 448 2652, kati.nieminen(at)helsinki.fi