Utredning: Det akademiska arbetet vid universiteten har blivit mångsidigare

En utredning som publicerades den 25 januari visar att universitetens akademiska personal utöver sina traditionella kärnuppgifter, det vill säga undervisning och forskning, under de senaste åren har börjat sköta ett flertal andra nödvändiga uppgifter. Samtidigt håller undervisningen och forskningen delvis på att fjärmas från varandra. Dessutom ställer de studerandes allt mångsidigare bakgrund nya krav på undervisningsarbetet. Detta innebär mer och mer utmaningar med tanke på ledningen av universiteten.

Verksamhetsmiljön för det akademiska arbete som universitetens undervisnings- och forskningspersonal utför har genomgått många förändringar under 2000-talet. Det handlar om organisationsreformer, nya lednings- och förvaltningssystem och ledningsdiskurser, hårdare internationell och nationell konkurrens, omstrukturering av karriärvägar samt digitalisering av arbetsmetoderna. Omvärlden formar det akademiska arbetet och påverkar undervisnings- och forskningspersonalen på olika sätt.

Villkoren och möjligheterna för akademiskt arbete har utretts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Därtill har målet för utredningen varit att skapa en uppfattning om förändringarna i arbetet. Materialet har samlats in från Åbo universitet, Tammerfors universitet och Östra Finlands universitet.

Anställda med ansvar för både undervisning och forskning ska allt oftare utöver sina grundläggande uppgifter också ansöka om forskningsfinansiering och sköta ledningsuppgifter av olika slag. Aktivare insatser för ansökan om forskningsfinansiering vid varje universitet har lett till en mindre andel godkända finansieringar. För anställda med ansvar för både undervisning och forskning innebär detta att en större del av deras arbetstid går åt till att ansöka om finansiering, men denna arbetsinsats resulterar sällan i mer resurser för forskningsarbete.

Tenure track-systemet främjar karriärutveckling i den akademiska världen genom att göra det möjligt att avancera till professor. Många traditionella universitetsprofessurer har blivit en del av tenure track-systemet. Till skillnad från tidigare kan man i allmänhet inte avancera till professor från undervisningsbetonade uppgifter, vilket innebär avbrott i karriärutvecklingen.

Undervisningen håller delvis på att fjärmas från forskningen i och med att undervisningen inom enskilda läroämnen eller forskningsområden slås samman till omfattande allmänna studier och fältet för allmän undervisning inte längre ger möjlighet till forskningsbaserad undervisning. Största delen av de intervjuade anställda med ansvar för både undervisning och forskning konstaterade dock att forskning utgör grunden för det akademiska arbetet. Forskningsarbete ansågs också vara viktigt i och med att det hjälper att upprätthålla sambandet mellan forskning och undervisning: en forskningsbaserad undervisning kräver aktivt forskningsarbete. Detta ses som universitetsutbildningens särdrag som skiljer den från andra slags utbildningar.

Det är allt vanligare att universitetens organisationsstruktur har flera nivåer, och även fakulteterna har blivit större, mer tvärvetenskapliga enheter. Organisationens betydelse som ett ramverk för arbetet har påverkat arbetsvillkoren och utökat förvaltnings- och ledningsuppgifterna för anställda med ansvar för både undervisning och forskning.

En positiv följd av att stärka universitetens organisation är att de administrativa processerna systematiseras i syfte att göra dem smidiga, transparenta och effektiva. Transparenta förvaltningsprocesser har förbättrat möjligheterna till likabehandling exempelvis vid rekryteringsprocesser.

En nackdel enligt utredningen är att organiseringen av och praxis för första linjens ledarskap varierar mellan olika universitetsenheter. I utredningen rekommenderas bland annat att man vid universiteten ska fästa avseende vid hur olika system för första linjens ledarskap bidrar till ett bra akademiskt arbete. Utredningen innehåller också andra rekommendationer till universiteten och undervisnings- och kulturministeriet när det gäller att förbättra universitetens ledningspraxis.

Ytterligare information: Arja Haapakorpi, projektledare, universitetsforskare, Tammerfors universitet, tfn 050 318 2333, arja.haapakorpi(a)tuni.fi, och Jukka Haapamäki, ordförande för projektets styrgrupp, undervisningsråd, undervisnings- och kulturministeriet, tfn 0295 330 088, jukka.haapamaki(a)gov.fi

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.