Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Problem med samordningen av planeringen av markanvändningen och trafiksystemet kan tacklas med hjälp av fenomenorientering

Samhälleliga och miljömässiga fenomen, bland annat klimatförändringar, förutsätter att man tar ett strategiskt grepp om planeringen av markanvändningen och trafiksystemet. Det innebär att målen och åtgärderna samordnas på olika förvaltningsnivåer utifrån en gemensam lägesbild och framtidsbild. Detta kräver samspel mellan lagstadgade och informella planeringsverktyg och samarbetsforum.

Lagstiftningen ska på ett flexibelt sätt möjliggöra detta samspel och lämna rum för regional orientering vid val av planeringsverktyg. Regionerna behöver ett kontinuerligt riksomfattande arbete för en utvecklingsbild över trafiksystemet och regionstrukturen som stöd.

Allt fler samhälleliga och miljömässiga fenomen (t.ex. klimatförändringar) och de politiska mål som gäller dessa (t.ex. begränsning av klimatförändringar) innebär en utmaning för planeringssystemen för markanvändning och trafik, eftersom de berör fler än en förvaltningsnivå och sektor. De är inte heller geografiskt eller tidsmässigt avgränsade, utan sträcker sig över ett brett tidsperspektiv och påverkar på flera regionala nivåer, allt från lokal till global nivå.

Bemötandet av de mångfasetterade och omfattande fenomenen kräver av planeringssystemen för markanvändning och trafik sensitivitet att samordna målen och åtgärderna på olika planeringsnivåer och inom olika planeringssektorer. Detta främjas i den aktuella utredningen om samordningen av planeringen av trafiksystemet och markanvändningen, som har utarbetats inom ramen för projektet YHTÄJALKAA. Resultaten av utredningen utnyttjas vid revideringen och tillämpningen av den lagstiftning som styr markanvändningen, trafiksystemplaneringen och regionutvecklingen samt vid utvecklandet av praxis.

Ett fenomenbaserat strategiskt planeringsgrepp

Inom ramen för utredningen har man utvecklat ett fenomenbaserat strategiskt planeringsgrepp i syfte att stödja samordningen av målen och åtgärderna inom sektorerna för markanvändning och trafikplanering på många olika administrativa och tematiska nivåer. Samordningen har behandlats ur ett regionalt och ett tidsmässigt perspektiv och med tanke på organisering och bedömning av planeringens konsekvenser. I utredningsrapporten föreslås utifrån dessa fyra perspektiv att fenomenorientering kan främjas inom ramen för de nuvarande planeringssystemen och systemen vidareutvecklas på följande sätt:

• genom att ta fenomen och samarbete mellan olika nivåer som utgångspunkt för uppställandet av mål och avgränsningen av planeringsobjekt (regionalt perspektiv),
• genom att samordna långsiktiga mål och kortsiktiga åtgärder med hjälp av ett strategiskt, scenariobaserat uppställande av mål och en ”löpande” planering av verksamheten (tidsmässigt perspektiv),
• genom att modigt avgränsa konsekvensbedömningen utifrån planernas karaktär och målen samt göra den till en del av det strategiska planeringsarbetet (perspektivet konsekvensbedömning),
• genom att utveckla planeringssystemet så att det blir flexibelt och möjliggör regional orientering vid valet av planeringsverktyg samt identifiering av nya regionala helheter som kräver strategisk planering (organisatoriskt perspektiv).

I utredningsrapporten ges sex rekommendationer särskilt i fråga om revideringen av markanvändnings- och bygglagen samt tillämpningen av lagen om trafiksystem och landsvägar: 

1. Det kontrollerade samspelet mellan de lagstadgade planeringsverktygen och samarbetsforumen bör utvecklas.
2. Fenomenorientering medför många sådana regionala helheter mellan stats- och kommunnivå, vid sidan av stora stadsregioner, som kräver strategiskt samordnande av planeringen av markanvändningen och trafiksystemet. Det är viktigt att lämna rum för regional orientering när detta arbete organiseras och planeringsverktyg väljs ut.
3. Avtalsförfarandena bör utvecklas med beaktande av de olika regionala nivåer som behöver strategisk planering.
4. Ändamålsenligheten hos planernas innehålls-, utrednings- och bedömningskrav bör förbättras med beaktande av de strategiska planernas regionala och tidsmässiga dimensioner och gränsobjektliknande innehåll.
5. Målet ska vara att synkronisera planeringsprocesserna och hålla planerna kontinuerligt uppdaterade.
6. Arbetet med en utvecklingsbild över den riksomfattande regionstrukturen och det riksomfattande trafiksystemet bör fortsätta.

Projektet YHTÄJALKAA är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2019. Utredningen har genomförts av Aalto-universitetet, Sitowise Oy och MBT-nätverket. 

Ytterligare information:

Projektledaren Raine Mäntysalo, professor, Aalto-universitetet, tfn 050 512 4525, [email protected]
Projektkoordinatorn Kaisa Granqvist, doktorand, Aalto-universitetet, tfn 040 833 7754, [email protected]
Ordföranden för projektets styrgrupp Petteri Katajisto, miljöråd, miljöministeriet, tfn 0295 250 120, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.