Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminta
Utredning sökte svar på hur man kan främja målen för cirkulär ekonomi och klimatmålen vid avfallsförbränning

För att uppnå de nationella återvinnings- och klimatmålen måste man planera och genomföra effektiva styrningsmetoder inom hela avfallsvärdekedjan. Enligt statsrådets färska utredning leder en fast, viktbaserad avfallsförbränningsskatt som grundar sig på det nuvarande priset på utsläppsrätter eller en skattenivå jämförbar med den nuvarande energibeskattningen inte till några nämnvärda återvinnings- och klimateffekter.

Enligt utredningen kan man effektivare främja återvinnings- och klimatmålen med hjälp av andra styrningsmetoder som gäller källsortering. Även ett frivilligt avtal, dvs. ett så kallat green deal-avtal, kan vara en styrningsmetod, även om utredningen pekar på utmaningar med detta.

I utredningen bedömde man hur man med hjälp av avfallsförbränningsskatt och andra styrningsmetoder, såsom till exempel frivilliga avtal, kan främja de nationella målen om klimatutsläpp och återvinning.

I utredningen jämfördes olika modeller och nivåer för att verkställa en avfallsförbränningsskatt. Enligt utredningen leder en fast, viktbaserad avfallsförbränningsskatt som grundar sig på det nuvarande priset på utsläppsrätter eller en skattenivå jämförbar med den nuvarande energibeskattningen (9,2–29,6 euro/t) inte till några betydande återvinnings- och klimateffekter.

Förbränningsanläggningen kan kompensera för den extra kostnad som orsakas av beskattningen genom att höja portavgiften för avfall och eventuellt även priset på fjärrvärme. Kostnadseffekten av de höjda avfallsavgifterna för privathushållen är marginell och uppmuntrar därför inte tillräckligt till källsortering av blandavfall. De analyserade skattenivåerna uppskattas inte heller ha någon betydande effekt på priserna för fjärrvärme eller investeringarna i anläggningar. Justeringarna av förbränningsanläggningarnas portavgifter kan ha effekter för aktörerna i de tidigare skedena av avfallsvärdekedjan. Effekterna av de ekonomiska styrningsmetoderna för avfallsförbränningen bör därför analyseras ur ett helhetsperspektiv inom hela avfallsvärdekedjan.

Frivilliga green deal-avtal är en metod för att uppnå återvinnings- och klimatmålen. För att green deal-avtalen ska ha effekt behövs tydliga, ambitiösa och uppföljbara mål och åtgärder och ett tillräckligt stort antal aktörer som förbinder sig till dem. I projektet identifierades på en allmän nivå tre olika utkast till green deal-avtal, men deras effekter kunde inte uppskattas exakt. Under projektet konstaterade man att ett fungerande green deal-avtal kräver ett omfattande engagemang inom hela avfallsvärdekedjan, vilket gör beredningen av avtalet krävande.

Effekterna av styrningsmetoderna inom avfallsvärdekedjan kan bli små om det saknas tillräckliga förutsättningar för sortering och återvinning av det sorterade avfallet. Därför behövs vid planeringen av styrningsmetoderna en övergripande approach där hela avfallsvärdekedjan beaktas. Att utveckla och effektivisera källsorteringen och producentansvarssystemen är effektiva metoder för att främja återvinning och därigenom minska de klimatutsläpp som uppstår vid förbränning av fossila avfallsfraktioner.

Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2020.

Närmare information: 

Marika Bröckl, Afry Management Consulting Oy, tfn 040 5224644, [email protected]
Specialsakkunnig Marja-Riitta Korhonen, miljöministeriet, tfn 0295 250 398, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.