Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning tog fram en beräkningsmodell och kriterier för bedömning av investeringar i social- och hälsovårdsfastigheter
Det finns ingen entydig modell för bedömning av investeringar i social- och hälsovårdsfastigheter och för fastställande av antalet vårdplatser och långtidsplatser för äldre i anslutning till dem. I ett projekt inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet utarbetades en beräkningsmodell och bedömningskriterier till stöd för bedömning och projektplanering. Samtidigt jämförde projektet antalet vårdplatser och långtidsplatser samt prognoserna som beräkningsmodellen producerat inom olika sjukvårdsdistrikt.
Behovet av platser påverkas av många faktorer vars utveckling är svår att prognostisera. Dessutom påverkas bedömningen av om en investering är nödvändig av flera bedömningskriterier och tolkningen av dem samt av faktorer som inte är direkt kopplade till tjänsteproduktionen, till exempel regionalpolitiken.
Fastighetsinvesteringar är långsiktiga, vilket gör det svårt att snabbt reglera kapaciteten. Detta återspeglas också i skillnaderna mellan regionerna när antalet platser ställs i relation till den funktionsjusterade befolkningsmängden. Investeringar i lösningar som är flexibla att anpassa och använda gör det möjligt att reglera fastighetens användningsändamål även under dess livscykel.
Behovet av vårdplatser och långtidsplatser tros minska i framtiden
Under de senaste åren har vårdperiodernas antal minskat och längden på dem kontinuerligt blivit kortare. Man antar att den här utvecklingen kommer att fortsätta även i framtiden då tekniken, verksamhetsmodellerna och behandlingsmetoderna utvecklas. Samtidigt förändras klienternas, patienternas och deras närståendes förväntningar på hur tjänsterna ska genomföras. Detta påverkar behovet av att bygga de fysiska lokaler som behövs för att tillhandahålla tjänsterna.
Det innebär dock inte att behovet av finansiering minskar, utan att medel kommer att allokeras till nya lösningar i tjänsteproduktionen. I stället för att investera i nya lokaler inom social- och hälsovården kommer investeringarna framöver att riktas mer till personal och ny utrustning, vilket till exempel gör det möjligt för äldre bo längre hemma och för patienter på vårdavdelningar att snabbare skrivas ut.
Vid planeringen av investeringarna ska också tillgången på personal beaktas, vilket redan för närvarande är en stor utmaning inom social- och hälsovården. Att få tillräckligt med personal till vårdavdelningarna och enheterna för långtidsvård kommer att påverka investeringarna inom social- och hälsovård och framtida planer. Det bör satsas på personalens arbetsförhållanden, eftersom det främjar arbetshälsan, underlättar rekryteringen och minskar sjukfrånvaron. Å andra sidan kan bristen på personal förhindra en utökning av de tjänster som tillhandahålls i hemmet, eftersom den kräver mer arbetskraft än service som tillhandahålls i en centraliserad enhet.
I projektet fastställdes en referensram med synpunkter som ska beaktas då fastighetsinvesteringar bedöms. Referensramen är uppdelad i två delområden.
- Det första delområdet är inriktat på att bedöma behovet av och storleken på investeringen. Som stöd för bedömningen utarbetades en Excel-baserad prognosmodell per region fram till 2040. Modellen användes för att skapa olika scenarier för utvecklingen av antalet platser utifrån internationella exempel och bedömningar av experter på området.
- Det andra delområdet innehåller en bedömning av investeringsplanen med avseende på genomförandet av regionala utvecklingsplaner och tjänster samt kvaliteten på och kostnaderna för byggandet.
Projektet genomfördes som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021.
I projektet deltog ett stort antal sakkunniga inom äldreomsorg, primärvård, specialiserad sjukvård och social- och hälsovårdsbyggande. I projektet utnyttjades dessutom internationella sakkunniga och forskning kring området. Projektet genomfördes av NHG Finland och forskningsgruppen för byggande inom social- och hälsovården Sotera vid Aalto-universitetet.
Ytterligare information:
Riikka-Leena Leskelä, projektledare, forskningsdirektör, Nordic Healthcare Group, tfn 050 4100737, [email protected] och Kirsi Kaikko, styrgruppens ordförande, konsultativ tjänsteman, social- och hälsovårdsministeriet, tfn 050 325 4035, [email protected]
Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.