Utvärdering: Finland måste spurta för att nå målen i Agenda2030

Finland är ett globalt föregångsland i främjandet av hållbar utveckling. I ljuset av den nuvarande situationen har Finland dock svårigheter att nå målen i Agenda2030. Finlands utmaningar gäller särskilt ekologisk hållbarhet samt globalt ansvar och gränsöverskridande negativa effekter. Det är viktigt att fortsätta med ett målinriktat och långsiktigt arbete för att uppnå målen i Agenda2030, konstateras det i en utvärderingsrapport som publicerades den 27 februari.

Finlands styrka omfattande engagemang för att främja hållbar utveckling

Utvärderingen av det nationella genomförandet av Agenda2030 avgränsades till statsförvaltningens åtgärder och styrningssystemet. Mellan 2019 och 2022 har genomförandet av Agenda2030 varit aktivt inom statsförvaltningen på strategisk nivå. Regeringsprogrammet för statsminister Sanna Marins regering överensstämmer med Agenda2030. Även i de jämförelseländer som granskades (Sverige, Nederländerna och Tyskland) är genomförandet av Agenda2030 bundet till regeringsprogrammet, men i dessa länder har man dessutom beaktat regionala och lokala aktörer på ett avgörande sätt.

Det finländska styrningssystemets styrka är omfattande engagemang för att främja hållbar utveckling. Styrningssystemet stöder dock den förvaltningsövergripande styrningen och det samtidiga beaktandet av ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet på ett bristfälligt sätt. Finland har ett behov av att bättre än i dag säkerställa hur olika strategier och styrdokument inverkar på förutsättningarna för att de kritiska målen för hållbar utveckling ska nås. Agenda2030 syns i liten utsträckning i ekonomisk styrning och resultatstyrning. Under granskningsperioden pågår det få lagstiftningsprojekt som är direkt kopplade till målen i Agenda2030, med undantag för till exempel klimatlagen.

Ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet bör ha en mer integrerad roll

Vid genomförandet av Agenda2030 bör man ta nästa steg från strategier mot mer konkreta åtgärder. Det är väsentligt att den ekologiska, sociala och ekonomiska hållbarheten integreras mer systematiskt än tidigare i styrningssystemet och budget- och lagstiftningsprocesserna. Till exempel ska budgetstyrningen av förvaltningsövergripande teman och metoderna för fenomenbaserad budgetering utvecklas vidare. I resultatstyrningen bör man öka de incitament eller sanktioner som anknyter till målen för hållbar utveckling.

I dag utnyttjas inte forsknings- och uppföljningsdata från Agenda2030 tillräckligt som stöd för beslutsfattande. Det är viktigt att stärka uppföljningen av hållbar utveckling. Vid sidan av SDG-indikatorerna är det nödvändigt att utarbeta indikatorer för att följa upp de sex förändringsområdena i strategin för Kommissionen för hållbar utveckling. I utvärderingen rekommenderas att vetenskapspanelernas roll i framställningen och utnyttjandet av hållbarhetsdata stärks.

Kommissionen för hållbar utveckling som ”ändringsarena”

Genomförandet av Agenda2030 är kopplat till det nationella genomförandet av hållbar utveckling och arbetsfördelningen mellan aktörerna ska förtydligas i genomförandet. Den roll som Kommissionen för hållbar utveckling har som ”ändringsarena”, där man för en samhällsdebatt om Finlands prioriteringar och gemensamma riktning som gäller hållbar utveckling, bör stärkas ytterligare. I utvärderingen rekommenderas att kommissionens presidium ska ha en bredare bas än i dag med beaktande även av företrädare för näringslivet och organisationerna. Strategin för Kommissionen för hållbar utveckling bör fungera som ett nationellt narrativ för att förtydliga den strategiska styrningen.

Utvärderingen har genomförts som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022.

Mer information: projektchef Katri Haila, Forefront Oy, tfn 050 564 9741, [email protected], verkställande direktör Vesa Salminen, Forefront Oy, tfn 040 1252370, [email protected], professor Eija Vinnari, Tammerfors universitet, tfn 050 3187602, [email protected], partner Petri Uusikylä, Frisky & Anjoy Oy, tfn 050 5217500, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.