Hoppa till innehåll

Utredning: Arbets- och utbildningskarriärer för dem som avlagt dubbelexamen på andra stadiet ligger på gränsen mellan gymnasiet och yrkesutbildningen

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetstatsrådets kansliundervisnings- och kulturministeriet
Utgivningsdatum 20.5.2024 9.01
Pressmeddelande 247/2024

Andelen dubbelexamina av alla examina på andra stadiet är relativt liten. Till sina egenskaper eller inträde på arbetsmarknaden ligger de som avlagt dubbelexamen i granskningen på gränsen mellan dem som avlagt studentexamen och dem som genomgått en yrkesutbildning. Försöket med utbildning på ungdomsstadiet ökade sannolikheten för män att avlägga en examen på tredje stadiet, men försöket hade ingen märkbar inverkan på inträdet på arbetsmarknaden.

I Finland är det möjligt att avlägga den allmänbildande studentexamen på andra stadiet och en yrkesexamen antingen efter varandra eller parallellt som en kombinationsexamen. Det har varit oklart hurdana effekter avläggandet av kombinationsexamen har på de studerandes antagning till utbildning och inträde på arbetsmarknaden samt på den offentliga ekonomin.

Projektet såg över sätt att avlägga examina på andra stadiet, i synnerhet dubbelexamina, samt effekterna av ett försök med utbildning på ungdomsstadiet som genomfördes 1992–2001. Mångsidiga registermaterial utnyttjades i utredningen. Utredningen genomfördes av forskare från Forskning om arbete och ekonomi LABORE och Näringslivets forskningsinstitut ETLA.

Andelen dubbelexamina av alla avlagda examina på andra stadiet är mycket liten. Enligt registermaterialen avlades cirka 1700 dubbelexamina år 2020. Det finns vissa skillnader i dubbelexamina enligt utbildningsområde och avläggningsområde, men skillnaderna mellan de olika grupperna och förändringarna över tid har jämnats ut, särskilt sedan 2010. Det är mer sannolikt att personer med dubbelexamina är kvinnor och att de, sett till ålder och vitsord för läsämnen i årskurs 9 i grundskolan, ligger närmare den genomsnittliga studenten än en person som enbart genomgått en yrkesutbildning. Majoriteten av dem som avlägger dubbelexamen har minst en högutbildad förälder. 

På lång sikt ligger arbetskarriärer och högskoleutbildning för dem som avlagt dubbelexamen på gränsen mellan studentexamen och yrkesutbildning. Oberoende av kön är det en mycket mindre sannolikhet att de som avlagt dubbelexamen avlägger högskoleexamen jämfört med dem som avlagt studentexamen. I genomsnitt tjänar män med dubbelexamen mer än män som avlagt studentexamen fram till cirka 33 års ålder, medan kvinnor som avlagt studentexamen tjänar mer än kvinnor med dubbelexamen redan vid 26 års ålder.

Jämfört med dem som avlagt yrkesexamen avlägger de som avlagt dubbelexamen med mycket större sannolikhet en högskoleexamen. Inkomsterna för män som avlagt dubbelexamen överskred inkomsterna för män som endast avlagt yrkesexamen som 28 åriga, motsvarande ålder för kvinnor var 26 år.

I försöket med utbildning på ungdomsstadiet som genomfördes 1992–2001 var målet att höja utbildningsnivån, förtydliga systemet, möjliggöra genomgången av flexibla och individuella studier samt förbättra systemets jämförbarhet globalt. I försöket utökades verksamhet som var gemensam för olika skolformer och de studerandes studiemöjligheter gjordes mångsidigare. Under försöket ökade i synnerhet studiernas valbarhet.

I utredningen bedömde man med hjälp av registermaterial hur försöket med utbildning på ungdomsstadiet påverkat den gemensamma antagningen på andra stadiet samt avlagda examina, fortsatta studier och senare arbetskarriärer. Försöket med utbildning på ungdomsstadiet genomfördes på olika områden vid olika tidpunkter. I utredningen utnyttjades även den naturliga försöksutformning som uppstod av detta och en bedömning gjordes av förnyelsens orsakssamband genom att tillämpa skillnads- och event study-metoder på skillnaderna.

Utifrån resultaten inverkade försöket främst på utbildningsval för män. Hos kvinnor observeras i undersökningen ingen av de responsvariabler som valts till granskningen. Det verkar som om försöket ökat antalet män som sökt till gymnasium under den gemensamma antagningen och minskat avläggandet av yrkesexamen och dubbelexamen fram till 20 års ålder. Dessutom ökade försöket sannolikheten för män att avlägga en examen på tredje stadiet och i synnerhet studentexamen fram till 30 års ålder. Försöket visade sig inte ha någon inverkan på inträdet på arbetsmarknaden för varken män eller kvinnor.

Mer information: Hannu Karhunen, forskningshandledare, Forskning om arbete och ekonomi LABORE, tfn 040 940 2779, fornamn.efternamn(at)labore.fi och Aleksi Kalenius, ordförande för projektets styrgrupp, konsultativ tjänsteman, undervisnings- och kulturministeriet, fornamn.efternamn(at)gov.fi

Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.