Översikt: Många trösklar hindrar unga från att dra nytta av mentalvårds- och missbrukartjänster

Vad är det som hindrar unga från att få verkningsfull hjälp i rätt tid när det gäller psykisk ohälsa och missbruksproblem? Hur kan socialvården stödja unga som drabbas av dessa? Inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet publicerades den 3 mars en Policy Brief-översikt om de trösklar som unga möter inom mentalvårds- och missbrukartjänster, om sänkning av dessa trösklar och om övergripande bemötande av unga inom mentalvårds- och missbrukararbetet.

Översikten baserar sig på en undersökning som gjordes i samarbete mellan forskare vid Ungdomsforskningssällskapet, A-klinikstiftelsen, MIELI Psykisk Hälsa Finland rf och Röda Korsets De ungas skyddshus. Enligt undersökningen ska man försöka förstå principen om låg tröskel i ett vidare perspektiv och fästa särskild vikt vid övergripande bemötande av de unga.

Principen om låg tröskel hjälper att granska trösklar ur de ungas synvinkel

Som enklast är idén med principen om låg tröskel att underlätta tillgången till tjänster. Detta innebär till exempel att krav på tidsbeställning eller remiss slopas. Enligt Policy Brief-översikten bör emellertid sänkta trösklar till mentalvårds- och missbrukartjänster för unga förstås i ett vidare perspektiv.

Unga möter inte trösklar enbart när de söker sig till tjänster, utan också när det gäller att få tillgång till tjänster, besöka tjänster, dra nytta av tjänster, övergå från en tjänst till en annan och återgå till tjänster. Det räcker alltså inte med att den unga tar sig över tröskeln en gång. Principen om låg tröskel ska gälla hela serviceprocessen.

Till exempel kanaler för direkt kontakt mellan socialvården och hälso- och sjukvården och ett tydligare samordnat nätverkssamarbete bidrar till sänkta trösklar. Även digitala tjänster med låg tröskel bör utökas för att unga ska kunna få lämpligt stöd redan vid den första kontakten.

Att bemöta de unga är det allra viktigaste

Det allra viktigaste i mentalvårds- och missbrukararbetet med unga är att bemöta de unga på ett sådant sätt att de känner sig hörda och förstådda.

”När man frågar de unga vad som hjälpt dem, nämner de sällan någon särskild yrkeskår eller servicesektor, utan medmänskligt bemötande från en trygg vuxen som gått vid deras sida. Att bli bemött av någon som finns vid den ungas sida en längre tid motiverar att besöka tjänsterna regelbundet”, berättar Helena Huhta från Ungdomsforskningsnätverket.

Inom socialvården tillämpas flera sådana metoder för att bemöta unga som upplevs vara bra, men enligt undersökningen tillämpas de delvis slumpmässigt och inkonsekvent. Forskarna rekommenderar därför nationell samordning när det gäller val och upprätthållande av metoder.

”De unga ska bemötas på ett övergripande sätt. Genom sektorsövergripande samarbete kan man bättre beakta den ungas situation som helhet och hjälpa med eventuella sammanflätade problem. Socialvårdens möjligheter att hjälpa unga med psykiska problem och missbruksproblem är goda, och det är viktigt att fortsätta att utveckla dem”, betonar Jouni Tourunen från A-klinikstiftelsen.

Ytterligare information: Helena Huhta, [email protected], tfn 040 766 6890, Tuuli Pitkänen, forskningschef, Ungdomsforskningssällskapet, tfn 041 517 8678, [email protected], och Jouni Tourunen, forskningschef, A-klinikstiftelsen, tfn 040 136 8058, [email protected]

Policy Brief är en artikelserie inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningverksamhet. I den presenteras synpunkter på aktuella samhällsfrågor och till stöd för det politiska beslutsfattandet. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i publikationen. Textinnehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.