Rapport: Möjligt att bedöma digitaliseringens klimat- och miljöeffekter

Det börjar bli allt viktigare att beakta hållbarheten i organisationernas verksamhet. Digita-liseringen av den offentliga sektorns tjänster ses som ett alternativ för att minska miljöef-fekterna av serviceproduktionen inom den offentliga förvaltningen. De digitala tjänsterna kan minska växthusgasutsläppen och de övriga negativa miljökonsekvenserna bland annat genom att trafiken, behovet av uppvärmning av serviceställen och pappersförbrukningen minskar.

Målet är konkreta verktyg för att bedöma klimat- och miljöeffekterna

I forskningsprojektet Hållbar digitalisering – klimat- och miljöeffekterna av digitaliseringen inom den offentliga sektorn utreddes klimat- och miljöeffekterna av digitaliseringen av den offentliga sektorns tjänster och metoderna för att bedöma dem. Som exempel valdes social- och hälsovården, eftersom digitaliseringen i denna sektor förväntas spela en central roll när verksamheten utvecklas. Målet med projektet var att skapa konkreta praktiska verktyg för att bedöma digitaliseringens klimat- och miljöeffekter.

I projektet utarbetades en referensram som grundar sig på forskningsdata och som stöder bedömningen av miljöeffekterna av digitaliseringen av de offentliga tjänsterna. Utifrån referensramen skapades även en praktisk verksamhetsmodell för att bedöma klimat- och miljöeffekterna av digitaliseringen inom den offentliga sektorn. Referensramen testades med hjälp av två fallstudier inom social- och hälsovårdssektorn. I fallstudierna granskades även de sociala och samhälleliga gränsöverskridande effekterna av de digitala tjänsterna.

Viktigt med bedömning redan vid planeringen av tjänsterna

Det är ytterst viktigt att klimat- och miljöeffekterna bedöms redan i samband med planeringen av de digitala tjänsterna. Med hjälp av politiska åtgärder är det möjligt att avsevärt påskynda införandet av bedömningen av digitaliseringens klimateffekter så att den blir allt vanligare. Samtidigt är det viktigt att fortsätta utvecklingsarbetet, eftersom bedömningen av klimat- och miljöeffekterna håller på att integreras i all verksamhet inom den offentliga sektorn. Informationens kvantitet och kvalitet spelar en viktig roll vid bedömningen av de digitala tjänsternas klimat- och miljöeffekter.

I projektet uppnåddes flera resultat och slutsatser. Det var möjligt att skapa en teoretisk referensram, men i stället för att ta fram en verksamhetsmodell som passar alla sektorer föreslås det i projektet en praktisk checklista för att stödja bedömningen av digitaliseringens klimat- och miljöeffekter. Varje digitalisering av en tjänst och införande av en ny digital tjänst för även med sig negativa konsekvenser för klimatet. Planeringen och genomförandet av digitaliseringen påverkar avsevärt hur stora tjänstens klimateffekter blir, och därför bör bedömningen genomföras åtminstone i samband med alla större digitaliseringsprojekt.

Digitaliseringen är en stor systemisk förändring. Med tanke på bedömningen av digitaliseringens klimat- och miljöeffekter är det väsentligt att utveckla en konsekvensanalys som beaktar många olika perspektiv med många olika metoder. De digitala tjänsterna kan kopplas till människor och mänskliga rutiner. Konsekvenserna av tjänsterna breder ut sig i många riktningar samtidigt som de är sammanflätade, varför de sociala och samhälleliga gränsöverskridande konsekvenserna och klimat- och miljökonsekvenserna av digitaliseringen kan ses som de två sidorna av samma mynt.

Mer information: Director Riikka Sievänen, agronomie- och forstdoktor, KPMG Oy Ab, tfn 040 679 2632, [email protected], professor Helinä Melkas, LUT-universitetet, tfn 040 588 1400, [email protected], professor Jyri Seppälä, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251629, [email protected] och ordförande för projektets ledningsgrupp, specialsakkunnig Markus Rahkola, finansministeriet, tfn 0295 530 139, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.