Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning redogör för AI-begrepp och kartlägger den finländska kompetensen inom AI-området

När man jämför nivån på forskningen kring artificiell intelligens (AI) i olika länder, placerar sig Finland i förhållande till sitt invånarantal före Förenta staterna, Kina och Tyskland. Också i en jämförelse av utbildningsnivån hos de anställda placerar sig Finland högt upp när det gäller det digitala kunnandet.

Den färska halvtidsrapporten ”Tekoälyn kokonaiskuva ja osaamiskartoitus” ingår i en utredning som görs inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet. Utredningen är avsedd som grund för beslutsfattandet, men är nyttig också för andra intresserade. Med artificiell intelligens avses i utredningsprojektet följande: med hjälp av artificiell intelligens kan maskiner, apparater, program, system och tjänster fungera rationellt enligt uppgift och situation. Projektet syftar till att skapa en övergripande bild av den vetenskapliga och tekniska utvecklingen inom de olika dimensionerna och delområdena av artificiell intelligens. En begreppskarta ger läsaren grundläggande insikter i begreppen inom området. 

Rekommendationer till åtgärder för att säkerställa kompetensen inom området färdigställs i slutet av 2018.

Finland har goda förutsättningar för framgång

”Artificiell intelligens är en av de viktigaste tekniska drivkrafter som leder till ökad produktivitet inom olika sektorer och ger upphov till nya arbetssätt, processer och affärsmodeller. Finland har goda förutsättningar att klara sig i den förändring som artificiell intelligens för med sig”, bedömer projektchefen Heikki Ailisto, som är forskningsprofessor vid Teknologiska forskningscentralen VTT Ab.

Enligt rapporten är det viktigt att vår nation på bästa möjliga sätt kan dra nytta av de möjligheter som digitalisering och artificiell intelligens för med sig, så att vi ska kunna skapa mervärde och öka produktiviteten. Detta gäller såväl den privata sektorns konkurrenskraft som de offentliga tjänsternas och den offentliga förvaltningens effektivitet. I syfte att nå detta mål har utredningsprojektet bidragit till omfattande förståelse av artificiell intelligens. Regeringen har lyft fram artificiell intelligens för att Finland ska kunna bli det ledande landet inom området. Detta syns bland annat i hur den offentliga forskningsfinansieringen riktas.

De goda resultat som maskininlärning och i synnerhet så kallade djupa neuronnät har gett har bidragit till den aktuella AI-diskussionen och den senaste tidens uppgång inom AI-området. Den betydande ökningen av datamängden, den betydligt bättre tillgången till data och den snabba utvecklingen i fråga om processorers prestanda, minne och dataöverföringstekniker har möjliggjort de goda resultaten. Även om maskininlärning för närvarande är det dominerande delområdet av artificiell intelligens, är det också viktigt att följa de övriga delområdena och beakta de framtida utvecklingstrenderna. Den senaste tidens snabba utveckling inom AI-området har också fört med sig stora förhoppningar och skrämmande hotbilder om egenskaperna hos artificiell intelligens.

”Trots att det ännu är långt kvar till generell artificiell intelligens, är det bra att vara medveten om hur egenskaperna hos artificiell intelligens utvecklas. Särskilt inom snäva tillämpningsområden kan utvecklingen ske mycket snabbt”, konstaterar Heikki Ailisto.

Utredningen har gjorts inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018.

Halvtidsrapporten Tekoälyn kokonaiskuva ja osaamiskartoitus

Ytterligare information:

Heikki Ailisto, forskningsprofessor, chef för utredningsprojektet, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, tfn 040 555 0726, fö[email protected]

Pekka Appelqvist, professor, forskningsdirektör, ordförande för styrgruppen, försvarsministeriet, tfn 0295 160 360, fö[email protected]

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.