Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Undersökning: målet om snabbare övergång till högskoleutbildning nåddes inte före 2017
Redan sedan mitten av 1990-talet har det varit ett viktigt politiskt mål att påskynda högskolestudierna och övergången till högskoleutbildning. Bland annat högskolornas studerandeurval har utvecklats med tanke på detta mål. Ännu år 2017 hade målet om snabbare övergång till högskolestudier ändå inte nåtts, visar en undersökning som offentliggjordes i dag den 26 mars. Den stora mängden sökande är en av de viktigaste orsakerna till detta.
Bara en knapp tredjedel av de sökande fick en studieplats vid en högskola i den gemensamma ansökan våren 2017. I allmänhet har förstagångssökande bara lite bättre framgång i studerandeurvalen än andra sökande. Eftersom största delen av de sökande söker sin första studieplats, har kvoterna för förstagångssökande inte haft någon betydande inverkan. Studierna har blivit snabbare, men detta återspeglas ännu inte i tiderna för avläggande av examina. Också detta tyder på att övergången till högskoleutbildning fortfarande sker långsamt.
Enligt undersökningen har deltagandet i förberedande kurser en koppling till att man får en studieplats. Kurserna försätter de sökande i en ojämlik ställning, men kursernas form eller pris verkar inte ha en inverkan på om de sökande får en studieplats eller inte.
Kvoter innebär en central utmaning med tanke på effektivitet
På grund av den stora mängden sökande är det svårt att nå de mål som har ställts upp för reformerna av högskolornas studerandeurval, särskilt när det gäller snabbare övergång till utbildning. Oberoende av urvalssätt får största delen av de sökande ingen studieplats, och följande år är det alltid nya förstagångssökande som deltar i den gemensamma ansökan. Detta leder till att andelen sökande som blir utan studieplats hålls på samma nivå. I och med att största delen av de sökande är förstagångssökande och högskolorna är försiktiga med att låta reservera studieplatser, är kvoterna inte ett särskilt effektivt sätt att förbättra ställningen för dessa sökande. Utifrån resultaten av undersökningen kan det dock konstateras att andra sökande än förstagångssökande inte är i en oskäligt dålig ställning jämfört med förstagångssökande.
Ansökan om överflyttning fungerar i huvudsak som den ska
Tillsvidare har ansökan om överflyttning inte frigjort ett betydande antal studieplatser till den gemensamma ansökan. Det är relativt få studerande som byter ut sin studieplats mot en annan genom ansökan om överflyttning. Andelen studerande som har fått en studieplats och som följande år söker en ny plats i den gemensamma ansökan är å sin sida dubbelt så stor. Dock fungerar ansökan om överflyttning i huvudsak som den ska. Ansökan om överflyttning innebär att de studerande som inte har fått den studieplats som de primärt har sökt har möjlighet att ansöka om en studieplats i en utbildning som motsvarar deras ursprungliga önskemål. Det är motiverat att öka möjligheterna till ansökan om överflyttning utan att samtidigt minska antalet studieplatser i den gemensamma ansökan.
Snabbare övergång bidrar till snabbare studier
Andelen studerande som avlägger minst 55 studiepoäng under läsåret har under de senaste åren ökat vid såväl universitet som yrkeshögskolor. Dock återspeglas ökningen ännu inte i tiderna för avläggande av examina. Också medelåldern för de utexaminerade har hållits på relativt hög nivå. Detta är också ett tecken på att målen för snabbare övergång till högskoleutbildning ännu inte har uppnåtts. Eftersom unga förstagångssökande avlägger studiepoäng snabbare än andra, stöder de politikåtgärder som bidrar till snabbare övergång till utbildning också målen för snabbare studier.
Förberedande kurser har en tydlig koppling till att man får en studieplats
Inom vissa utbildningsområden har den stora efterfrågan och urvalsproven lett till att största delen av de sökande vill säkra sig en studieplats genom att delta i en kurs som förbereder för urvalsprovet. Enligt undersökningen har de sökande som deltar i en förberedande kurs de bästa möjligheterna att få en studieplats. De sökande har emellertid inte lika möjligheter att delta i de förberedande kurserna. Ju högre utbildade föräldrar de sökande har, desto mer sannolikt är det att de deltar i en förberedande kurs och därmed får den studieplats de strävar efter.
Utbildningssociologiska forskningscentralen RUSE och Näringslivets forskningsinstitut har gjort undersökningen inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016. Syftet med undersökningen var att utreda hur förstagångssökandes ställning i högskolornas studerandeurval har utvecklats och om övergången till högskoleutbildning har blivit snabbare. Analysen utgick från statistik från 2010–2017. Genom en enkätundersökning utreddes det dessutom hur omfattande deltagandet i förberedande kurser inom det pedagogiska, ekonomiska, medicinska och juridiska området är, vem som deltar i kurserna och vilken koppling kurserna har till att man får en studieplats.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.
Ytterligare information: Sakari Ahola, specialforskare, Utbildningssociologiska forskningscentralen RUSE, tfn 0294 502 759, sakari.ahola(at)utu.fi, Rita Asplund, forskningsdirektör, Näringslivets forskningsinstitut, tfn 050 594 2311, rita.asplund(at)etla.fi och Ilmari Hyvönen, överinspektör, undervisnings- och kulturministeriet, högskole- och forskningspolitiska avdelningen, tfn 040 485 4820, ilmari.hyvonen(at)minedu.fi
