Undersökning: Tillgodoseendet av papperslösa personers sociala rättigheter varierar stort i hela landet

En färsk undersökning visar att tillgodoseendet av papperslösa personers sociala rättigheter varierar stort mellan olika kommuner och regioner i Finland. Syftet med undersökningen var att utreda hur papperslöshet syns i det offentliga servicesystemet inom socialvården och vilka lösningar på de centrala utmaningarna inom socialvården som kan hittas genom att kartlägga lägesbilden.

I undersökningen intervjuades anställda inom socialvården som arbetar med papperslösa personer samt aktörer inom tredje sektorn. Enligt 19 § i grundlagen har var och en rätt till oundgänglig försörjning och omsorg.

”Det gäller att individuellt avgöra hur denna oundgängliga försörjning och omsorg ska tryggas. Därför kan stödet till papperslösa personer inte vara avgränsat till vissa tjänster, såsom mat och inkvartering”, beskriver Marja Katisko, ansvarig ledare för forskningsprojektet.

 Resultaten av undersökningen visar att det finns regionala skillnader i definitionen av papperslöshet, identifieringen av papperslösa persongrupper, grunderna för beviljande av stöd, servicenivån, samarbetet mellan olika sektorer och resurserna för tjänsterna. Identifieringen av människohandel och andra former av exploatering är bristfällig inom socialvården.

 Mot bakgrund av undersökningen anser forskargruppen det vara nödvändigt att man i stället för att utse en viss papperslös persongrupp utarbetar anvisningar som gäller alla personer som inte har rätt till annan än brådskande socialservice med stöd av kommuntillhörighet, EU-lagstiftning eller en överenskommelse om social trygghet.

Ansvaret för tjänster till papperslösa personer hör till den offentliga sektorn

Tredje sektorn har haft och har fortfarande en central roll när det gäller att identifiera papperslöshet och tillgodose papperslösa personers sociala rättigheter.

Ansvaret för försörjning och omsorg som ges i sista hand och för tillgodoseendet av de sociala rättigheterna ligger dock hos den offentliga sektorn. Aktörer inom tredje sektorn kan bidra till att personer som lever i papperslöshet känner att de kan lita på myndighetssystemet.

Möjligheten till flerspråkig service och service på det egna modersmålet ska tryggas också i kontakter med myndigheter. Detta kan främjas till exempel genom rådgivningsverksamhet med låg tröskel.

”Resultaten i rapporten och de åtgärder som rekommenderas på basis av dem är viktiga både för dem som arbetar inom socialvården och för de papperslösa personer som behöver tjänster, men också för samhället i stort”, säger Katisko.

Publikationen har tagits fram som ett led i verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2021. Den huvudsakliga genomföraren av projektet kring tillgodoseendet av papperslösa personers sociala rättigheter i Finland var yrkeshögskolan Diakonia. Delgenomförare var Tammerfors högskolestiftelse, Tammerfors universitet.

Ytterligare information: Marja Katisko, ansvarig ledare för forskningsprojektet, docent, yrkeshögskolan Diakonia, tfn 040 509 5799, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.