Hoppa till innehåll

Utvärdering: Den strategiska forskningen uppfyller i huvudsak de mål som ställts upp för den

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetstatsrådets kansli
Utgivningsdatum 27.9.2022 12.14
Pressmeddelande 557/2022

Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning har erbjudit mångsidiga möjligheter att organisera forskning inriktad på att utveckla samhällspolitik och -funktioner samt lösa betydande samhällsutmaningar. Detta konstateras i den utvärdering som publicerades den 27 september för att fastställa om målen som ställts upp för den strategiska forskningen har uppfyllts. I utvärderingen låg fokus på att se över perioden mellan 2014 och 2020.

Den strategiska forskningen har tagit fram ny forskningsbaserad kunskap och praktiska lösningar som centrala intressenter har kunnat utnyttja. Forskningsbaserad kunskap har använts inom den offentliga sektorn framför allt för att stödja beslutsfattande, ta fram nya riktlinjer, strategier och så vidare. De centrala utvecklingsområdena för finansieringsinstrumentet hänför sig till att bättre koppla forskningsteman med informationsbehov i det samhälleliga beslutsfattandet och med teman som är viktiga för den nationella konkurrenskraften och näringslivet.

Den strategiska forskningen har infriat de förväntningar som uppställts för den

Den strategiska forskningen har lyckats inrikta forskningen på teman som rör viktiga samhälleliga utmaningar och identifiera intressenternas behov av information. Den strategiska forskningen har haft en samhällspåverkan, särskilt när det gäller att stödja statsförvaltningens politiska åtgärder och beredningen av lagar samt främjandet av kunskapsbaserat beslutsfattande. Projekten har resulterat i ett stort antal nya handlings- och lösningsmodeller som framför allt aktörerna inom den offentliga sektorn har kunnat dra nytta av.

Det är fortfarande omöjligt att inom ramen för den publicerade utvärderingen ge ett svar om en hurdan påverkan finansieringsinstrumentet för strategisk forskning har i att lösa samhälleliga utmaningar, eftersom finansieringsinstrumentet endast varit i bruk i fem år under perioden för utvärdering.

”Som helhet verkar RSF-finansieringsinstrumentet hittills ha infriat många av de förväntningar som fastställdes för det vid dess inrättande. Samtidigt är det också möjligt att identifiera enskilda utvecklingsobjekt som hänför sig till strategisk forskning. De mer omfattande samhälleliga konsekvenserna som finansieringsinstrumentet medför kan dock först senare utvärderas på ett tillförlitligt sätt”, konstaterar Jussi Kivistö, professor vid Tammerfors universitet och ledare av utvärderingsprojektet.

Växelverkan med dem som utnyttjar forskningsbaserad kunskap bör intensifieras

Enligt utvärderingen bör genomförandesätten för den strategiska forskningen och utvecklingen av finansieringsinstrumentet i framtiden ses över på flera olika nivåer som omfattar såväl finansieringsinstrumentet, ansvarsområdet för strategisk forskning, program som projekt. Det är möjligt att identifiera utvecklingsbehov vad gäller den temaberedning och det beslutsfattande om teman som ligger till grund för programmen för strategisk forskning.

Utmaningen, och samtidigt möjligheten, är att utveckla en närmare koppling mellan temana och informationsbehoven i det samhälleliga beslutsfattandet och de teman som är viktiga för näringslivet, men utan att glömma den vetenskapliga kreativitet och frihet som ingår i forskning. Det är viktigt att ägna uppmärksamhet åt att engagera intressenter och åt åtgärder som främjar växelverkan med intressenter på såväl projekt- och programnivå som i verksamheten inom ansvarsområdet för strategisk forskning och vid rådet för strategisk forskning.

Utvärderingsrapporten ger också andra konkreta rekommendationer för att utveckla finansieringsinstrumentet för strategisk forskning. Dessa är:

  • När det gäller stöd för beslutsfattandet rekommenderas att fokusen ska flyttas från överföring av forskningsbaserad kunskap och traditionell vetenskaplig rådgivning till utarbetandet av en dialog som bättre lodar informationsbehov inom beslutsfattande.
  • Statsförvaltningen bör åta sig att ta fram ett system för kunskapsbaserat beslutsfattande på alla nivåer. Detta förutsätter bland annat att den strategiska forskningens betydelse stärks genom konkreta åtgärder även i de ministerier där detta ännu inte har gjorts systematiskt.
  • Beträffande växelverkan rekommenderas att man utvecklar, testar och utnyttjar funktioner inom vetenskapsförmedling och informationsförmedlare, som har kunskap och kännedom om verksamhetsmiljöer, kulturer och praxis inom såväl beslutsfattande, näringsliv som forskning.
  • Uppmärksamhet ska ägnas åt att främja det internationella forskningssamarbetet på ett sätt som möjliggör innehållsmässigt högklassigt internationellt samarbete.
  • Stödåtgärder som hänför sig till internationell samhällspåverkan bör utvecklas ytterligare.
  • Framöver bör uppmärksamhet ägnas åt en ny bedömning av nyttan av uppföljning och utvärdering och dess mervärde.

Resultaten av utvärderingen ska användas vid beredningen av och beslutsfattandet om regeringens riktlinjer för strategisk forskning. Utvärderingen ger också ministerierna och andra aktörer information om verksamheten, effekterna och genomslaget av finansieringsinstrumentet för strategisk forskning samt om förfaranden för utnyttjande av den information som produceras.

Utvärderingen genomfördes som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2021. Projektet genomfördes av forskningsgruppen Higher Education Group vid Tammerfors universitet och sakkunniga utanför gruppen.

Mer information: Professor Jussi Kivistö, projektledare, Tammerfors universitet, tfn 050 421 1070, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.