Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Betydande potential hos stordata och analys i konsekvensbedömning
Konsekvensbedömning utgör en oskiljaktig och viktig del av beslutsfattande och verksamhetsuppföljning. Nya typer av stordata och avancerad analys tillämpas dock bara i liten utsträckning i konsekvensbedömningar såväl i Finland som internationellt, även om många försök redan pågår.
Den huvudsakliga typen av stordata som används i konsekvensbedömningar är för närvarande registermaterial. Nya typer av stordata, till exempel sensordata, data från sociala medier eller omfattande textmaterial, används ännu inte i någon större utsträckning. För närvarande baserar sig konsekvensbedömningarna vanligtvis på utredningar där konsekvenserna är indelade i bland annat ekonomiska konsekvenser, miljökonsekvenser, sociala konsekvenser och konsekvenser för teknik. Utmaningen är att de samlade konsekvenserna av olika faktorer ofta inte alls behandlas, att det registermaterial som används inte är i realtid, att relevant datamaterial inte utnyttjas och att det inte går att tolka det inbördes beroendet mellan olika faktorer.
Inom ramen för ett utredningsprojekt har det nu utretts hur stordata och dataanalys kan göra konsekvensbedömningen effektivare. Det samlades in information om praxis som hänför sig till användningen av stordata och om lösningar som drar nytta av dataanalys. Dessutom bedömdes möjligheterna till nya informationskällor och konsekvensbedömning inom den offentliga sektorn. Forskningsfrågorna inom ramen för projektet granskades i två fallstudier: ”Ungdomars mentala hälsa och utslagning av ungdomar” och ”Regionutveckling”.
Projektet gav ny information om möjligheterna till konsekvensbedömning, användning av stordata och tillämpning av dataanalys i dessa kontexter. Det lades också fram förslag till nya verksamhetsmodeller och verksamhetssätt. Dessa metoder kan tas i bruk bland annat i konsekvensbedömningar inom den offentliga sektorn.
Resultat av utredningen
Stordata och analys har betydande potential när det gäller konsekvensbedömning, särskilt i kombination med traditionella bedömningsmetoder. Kvaliteten på och tillgängligheten till stordata samt möjligheterna att kombinera stordata försvårar dock arbetet.
Det är skäl att satsa på kvaliteten på öppna data och möjligheterna att kombinera öppna data. Här kan olika plattformslösningar vara till nytta. Fusionen av olika data (offentlig data, privat data och My Data) och sekundär användning av data ska vara möjlig genom lagar och förordningar utan att man ger avkall på den personliga informationssäkerheten.
Konsekvensbedömningen bör utvecklas genom att man kombinerar kvalitativa och kvantitativa metoder. Det är också viktigt att försöka analysera motstridiga konsekvenser och återkopplingar. Konsekvensbedömning ska vara ett dagligt verktyg för att vidta korrigerande åtgärder i realtid.
Utredningen gjordes av Teknologiska forskningscentralen inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2017.
Ytterligare information:
Ledande forskare Peter Ylén, chef för utredningsprojektet, Teknologiska forskningscentralen VTT Ab, tfn 040 507 7474, [email protected]
Byggnadsråd Juha-Pekka Maijala, ordförande för styrgruppen (från och med den 1 januari 2018), miljöministeriet, tfn 0295 250 173, [email protected]
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: www.tietokayttoon.fi
