Undersökning: Ny information om politiskt engagemang bland invandrare och deras ättlingar

Invandrarna och deras ättlingar är på olika vis delaktiga i samhället och politiken och sättet för delaktigheten varierar betydligt mellan grupperna. Erfarenheter av diskriminering har en koppling till ett mindre förtroende för politik, men dessa ökar graden av politiskt engagemang.

”Inom den offentliga förvaltningen ska man fastställa vilka hinder som finns för politiskt engagemang hos de olika gruppera och utveckla nya sätt att undanröja hindren. Sätten för politiskt engagemang och orsakerna till att helt avstå varierar mycket. Därför passar inte samma åtgärder för att främja engagemanget för alla”, säger Josefina Sipinen, docent och forskardoktor som deltog i undersökningen som självständig sakkunnig.

I undersökningen utreddes även de åtgärder man vidtagit inom den offentliga förvaltningen för att främja det politiskt-samhälleliga engagemanget bland invandrare eller deras ättlingar. Som undersökningsmaterial utnyttjades register- och enkätmaterial, kvalitativa intervjuer och deltagandeförsök som genomfördes i Vanda, Åbo och Villmanstrand. 

Invandrarnas politiska engagemang varierar med olika grupper och kan också vara gränsöverskridande

Invandrarna kan delta i politiken i Finland men även i sina ursprungsländer. Enligt undersökningen har samtidigt intresse för ursprungslandets och Finlands politik en koppling till mångsidigt politiskt engagemang i Finland. 

Det finns betydande skillnader i valdeltagandet och kandidatuppställningen mellan olika språkgrupper: Vid kommunalvalet 2021 var exempelvis valdeltagandet bland somalispråkiga 39,1 procent, bland ryskspråkiga 18,9 procent och bland estniskspråkiga endast 12,5 procent. Invandrarna önskar mer information om Finlands politiska system och hur man röstar i valen.

Det finns skillnader mellan personer som flyttat till Finland från olika länder även vad gäller övriga sätt för politiskt engagemang. Bland personer som kommer från Mellanöstern och norra Afrika är det vanligare att delta till exempel i demonstrationer än i övriga grupper. 

”Sju av tio berättar att de försökt påverka saker som är viktiga för dem genom att diskutera med vänner eller bekanta. Att påverka genom köpbeslut är också ett vanligt deltagandesätt, flera än tre av fem har använt det”, säger Laura Koskimies, kundrelationschef från Innolink Research Oy. 

Invandrarnas ättlingar är politiskt aktiva

De vanligaste sätten för invandrarnas ättlingar att engagera sig är att rösta, påverka genom konsumtion samt att dela ut och producera samhälleligt innehåll på sociala medier. Det finns skillnader i engagemanget mellan de barn vars föräldrar kommer från olika länder. Barn vars föräldrar kommer från Kina och Sydostasien är mer sällan engagerade i politiken än de barn vars föräldrar flyttat från flera andra länder.

”På grund av fördomar och diskriminering upplever upp till sju av tio av invandrarnas ättlingar att människor som hör till etniska minoriteter inte har samma möjligheter i sitt liv som majoriteten av finländare ”, säger Koskimies.

Upplevelser av diskriminering är vanliga bland de barn vars föräldrar flyttat från Afrika, Mellanöstern samt Kina och Sydostasien än bland de barn vars föräldrar flyttat från närområden till Finland. Upplevelser av diskriminering distanserar från partipolitik och beslutsfattare, men ökar viljan att delta i demonstrationer, underskriva medborgarinitiativ, diskutera politik, påverka på nätet och påverka genom konsumtionsbeslut.

Många av invandrarnas ättlingar anser det viktigt att befolkningens mångfald återspeglas i partiernas kampanjer och kandidatlistor.

”Den offentliga förvaltningen bör förbinda sig för att långsiktigt över regeringsperioder stävja rasism och främja likabehandling. Dessutom ska tjänsteinnehavarnas och medborgarnas medvetenhet om diskriminering och dess förebyggande utökas”, säger Josefina Sipinen. 

Styrningen till partipolitiskt engagemang är ringa

Den offentliga förvaltningens praxis som stöder engagemanget är till sin karaktär ytterst icke-politisk. Med de här metoderna stöder man inte invandrarnas engagemang i de politiska partiernas verksamhet och främjar inte partipolitisk påverkan. Eftersom de politiska partierna utövar den högsta beslutsfattandemakten i Finland, är engagemanget i deras verksamhet ett centralt sätt att påverka det samhälleliga beslutsfattandet.

”Myndigheterna och de politiska partierna bör tillsammans fundera på sätt för att stödja invandrarnas engagemang i partiernas verksamhet”, säger Eilina Gusatinsky, ledande sakkunnig från Culturastiftelsen. Utöver de politiska partierna bör man stärka invandrarnas engagemang i övriga centrala organisationer i det finländska samhället, såsom i arbetsmarknadsorganisationerna. Detta förutsätter utöver organisationernas egna insatser styrning från den offentliga förvaltningen.

Mer information:  Josefina Sipinen, docent, doktor i samhällsvetenskaper, Tammerfors universitet, tfn 050 318 7681, josefina.sipinen(at)tuni.fi,  Laura Koskimies, kundrelationschef, Innolink Research, tfn  050 520 7030, laura.koskimies(at)innolink.fi och   Eilina Gusatinsky, ledande sakkunnig, Culturastiftelsen, tfn  040 570 5755, eilina.gusatinsky(at)culturas.fi 
 
Publikationen har tagits fram som en del av verkställandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2023. Informationsproducerarna svarar för publikationens innehåll och textinnehållet representerar inte nödvändigtvis statsrådets åsikt.