Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Stor förståelse för behovet att utveckla lagstiftningen, men för att lyckas krävs politiskt engagemang

Arbets- och näringsministerietStatsrådets utrednings- och forskningsverksamhet 11.12.2019 9.04
Pressmeddelande 661/2019

Lagberedarna upplever att utvecklandet av lagstiftningen är en väsentlig del av lagberedarens jobb. För att utvecklandet av lagstiftningen ska lyckas krävs politiskt engagemang. Detta framgår av en utredning som analyserar genomförandet och resultaten av regeringen Sipiläs spetsprojekt för smidigare författningar.

Politiskt engagemang innebär att det säkerställs tillräckliga resurser, att utvecklingsarbetet beaktas när man gör upp tidsplaner för lagberedningsprojekt och att olika lagberedningsprojekt samordnas sinsemellan. Regeringen bör ställa upp mål för lagstiftningen och inte i onödan begränsa olika lösningar genom sina beslut. I lagberedningen är det viktigt att öppet överväga olika alternativ, att lyssna till olika intressegrupper och bedöma konsekvenserna av olika förslag och alternativ.

Spetsprojektets åtgärder fokuserade på områden med hög administrativ börda

Åtgärderna för smidigare författningar fokuserade på sådana områden där man konstaterat att den administrativa bördan är hög på grund av regleringen. Åtgärderna inriktades särskilt på att minska arbetsgivarkostnaderna och på markanvändning, byggande och miljöfrågor, jord- och skogsbruk, beskattning och bokföring.

Ökad kunskap är ett viktigt resultat

Ett viktigt resultat av spetsprojektet är att kunskapen om möjligheterna och behovet av att utveckla lagstiftningen ökade. Vid lagberedningen fästes större uppmärksamhet vid lagstiftningens problem när man diskuterade smidigare författningar i olika sammanhang. När man bedömer hur lagberedning och utvecklingsprojekt lyckats är ökad kunskap ett resultat vars betydelse inte ska underskattas.

Långsiktighet krävs

Det tar tid att utveckla lagberedningen och lagstiftningen så att ministeriernas verksamhetssätt och lagberedarnas kompetens utvecklas. Således förblir lätt nyttan av utvecklingsprojekt som pågår under enbart en regeringsperiod bristfällig. För att öka långsiktigheten bör man också överväga att i högre grad involvera riksdagen i utvecklingsarbetet.

Genom utvärdering kan man lära sig av tidigare projekt

Lagarnas effekter syns oftast med en fördröjning under kommande regeringsperioder. Regeringarna har emellertid inte varit intresserade av att utvärdera tidigare regeringars lagar. Detta bidrar till att vi inte lär oss av de lösningar och utvärderingar som lagberedningen gjort tidigare. Om lagstiftningen ska utvecklas systematiskt krävs det mer systematisk utvärdering av resultaten.

Bättre utbyte av kunnande och god praxis mellan ministerierna

När kompetensen och arbetssätten utvecklas är det viktigt att ministerierna samarbetar t.ex. genom att orda gemensamma utbildningar och lagstiftningsprojekt. På så vis kan ministeriernas goda praxis och erfarenheter spridas mellan ministerierna. I dagens komplexa samhälle inverkar allt oftare lagberedningen vid ett ministerium på de övriga ministeriernas verksamhetsområden. Samarbetet mellan ministerierna är viktigt för att minska siloeffekten.

Erfarenhet hjälper lagberedare att utveckla lagstiftningen

Lagberedarna bedömer att erfarenhet och kännedom om området hjälper då man vill utveckla lagstiftningen. Diskussion med olika berörda grupper är ett annat viktigt sätt att finna lagstiftningens svagheter och alternativa lösningar. Lagberedarna efterlyser stöd för konsekvensbedömningar. De önskar i synnerhet sina chefers stöd för att öppet kunna lyfta fram också negativa konsekvenser i beredningen. Smidigare lagstiftning betyder inte att alla som omfattas av lagstiftningen skulle gynnas av den, men även negativa konsekvenser bör kunna tas upp i regeringens propositioner.

Lagberedarna anser att tillräckligt med tid, samarbete mellan ministerierna och politiskt stöd gör det möjligt att utveckla lagstiftningen som en del av beredningen. Möjligheten att påverka EU-lagstiftningen i ett så tidigt skede som möjligt upplevds också som en viktig metod att påverka lagstiftningens kvalitet i Finland.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2018. I projektet analyserades alla lagstiftningsprojekt för smidigare författningar som rapporterats på webbplatsen norminpurku.fi. Inom projektet genomfördes också en enkätundersökning och omfattande intervjuer med personer som arbetar med lagberedning.

Ytterligare information: Anssi Keinänen, professor, juridiska fakulteten, Östra Finlands universitet, tfn 050 442 2582, anssi.keinanen(at)uef.fi, och Pasi Järvinen, lagstiftningsdirektör, ordförande för projektets styrgrupp, arbets- och näringsministeriet, tfn 0295 048 067, pasi.jarvinen(at)tem.fi