Hyppää sisältöön

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Utredning: Behov av ändringar i inkomstgränserna för rättshjälp

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhetjustitieministeriet
Utgivningsdatum 29.10.2021 8.50
Pressmeddelande 625/2021
Helsingin oikeusaputoimisto

Inkomstgränserna för rättshjälp bör höjas så att de bättre motsvarar befolkningens nuvarande inkomstnivå. Enligt en utredning gjord vid Östra Finlands universitet skulle ett proportionerligt belopp disponibla medel som berättigar till rättshjälp utan självriskandel vara cirka 800 euro per månad.

Om inkomstgränserna höjs är en potentiell ny kundgrupp medelinkomsttagare som behöver rättshjälp exempelvis vid familjerättsliga tvister eller tvister som gäller bostadsköp.

Nettoinkomster som grund för beviljande av rättshjälp

Enligt utredningen förbättras situationen för många som behöver rättshjälp om man som grund för beviljande av rättshjälp beaktar sökandens nettoinkomster i stället för den beräkning av disponibla medel som görs för närvarande. Inkomstgränserna bör dessutom justeras regelbundet när den allmänna inkomstnivån ändras.

De advokater och rättegångsbiträden med tillstånd som intervjuades för utredningen önskade att beräkningen av disponibla medel skulle förenklas, att inkomstgränserna skulle höjas och att till exempel boendeformen (ägarbostad eller hyresbostad) inte skulle påverka rättshjälpens självriskandel. Dessutom bör rättshjälp kunna beviljas för allt fler olika ärendegrupper.

Rättsskyddsförsäkringens betydelse

Enligt utredningen hade cirka 80 procent av de personer som fyllt 15 år en rättsskyddsförsäkring i samband med sin hemförsäkring. Dock saknade cirka 91 procent av de personer som fick rättshjälp en rättsskyddsförsäkring. Offentlig rättshjälp är således ett viktigt instrument för att trygga likabehandling av medborgarna.

Publikationen har utarbetats inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2020. Utredningen gjordes av Matti Tolvanen, Tarja Koskela, Matias Huhtilainen, Mika Sutela, Miisa Törölä och Emilia Eskelinen.

Ytterligare information: Matti Tolvanen, professor i straff- och processrätt, Östra Finlands universitet, tfn 050 550 8092, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt.