Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Nytt verktyg för att bedöma ekonomisk nytta av minskade luftföroreningar

Statsrådets kommunikationsavdelning
27.3.2018 9.43 | Publicerad på svenska 27.3.2018 kl. 12.03
Pressmeddelande 154/2018

Finlands miljöcentral har tillsammans med Institutet för hälsa och välfärd och Meteorologiska institutet utvecklat en metod för att beräkna de kostnader som luftföroreningar orsakar och den ekonomiska nytta som minskade föroreningar ger. Nyttan kommer av minskade skadliga hälsoeffekter. Verktyget kan användas som stöd för beslutsfattandet inom luftvården, både i kommuner och på riksnivå.

Trafik, energiproduktion och hushållens vedeldning ger upphov till mikropartiklar i luften som är skadliga för människans hälsa. Det finns internationellt etablerade metoder för att beräkna hälsoriskerna. Projektet ”Mall för luftföroreningskostnader i Finland” (Ilmansaasteiden haittakustannusmalli Suomelle, IHKU) har utvecklat ett enkelt verktyg som kan användas för att beräkna kostnader som orsakas av luftföroreningar och den ekonomiska nytta som minskade luftföroreningar ger i Finland. Verktyget kan användas för att stödja det strategiska beslutsfattandet i luftvården, både i kommunerna och på riksnivå.

I Finland är halten av mikropartiklar i inandningsluften förhållandevis låg jämfört med till exempel Centraleuropa. Redan låga halter av mikropartiklar orsakar emellertid hälsorisker. En av projektets centrala slutsatser är att man genom att begränsa utsläppen kan nå betydande fördelar mätt i pengar med tanke på folkhälsan. De största besparingarna görs om man minskar utsläppen av trafiken och vedeldning i städer.

Av kostnaderna för negativa hälsoeffekter består den största delen av kostnaderna för förkortad livslängd. Kostnader uppstår också av sjukhusbesök och försämrad arbetsförmåga.

Ett verktyg i tabellform

Projektets resultat baserar sig på en kedja av flera beräkningsmodeller. Först skapades en modell för utsläppen och mikropartikelhalterna i inandningsluften utifrån den. Därefter skapades en modell för hur befolkningen utsätts för mikropartiklar och på basis av det beräknades hälsoeffekterna. Till sist omvandlades hälsoeffekterna till kostnader. I beräkningen beaktades primära mikropartiklar och de viktigaste gaserna som bildas av sekundära mikropartiklar (kväveoxider, svaveloxid och ammoniak). Projektets slutresultat är en mall i tabellform som beskriver de kostnader för negativa hälsoeffekter som kan undvikas genom att minska utsläppen med ett ton. Kostnaderna har beräknats skilt för trafiken, hushållens vedeldning och kraftverk. I granskningen på riksnivå beaktas också befolkningstätheten och utsläppskällornas placering. Beräkningsmetoderna har valts så att de är möjligast jämförbara med motsvarande beräkningar på andra håll i världen.

Luftföroreningar har också andra skadliga effekter än men för hälsan. De utarmar till exempel naturens mångfald. Dessa effekter bedöms i slutrapporten utifrån en litteraturöversikt.

Utredningen samordnades av Finlands miljöcentral och genomfördes i samarbete med Meteorologiska institutet och Institutet för hälsa och välfärd. Undersökningen gjordes inom ramen för genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2017. I projektets styrgrupp fanns representanter för miljöministeriet, social- och hälsovårdsministeriet, finansministeriet och kommunerna. Olika intressegrupper har också fått uttala sig om mallen.

Slutrapport (på finska)

IHKU-malli ilmansaasteiden terveyshaittakustannusten laskemiseen

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet finns på tietokayttoon.fi.

Ytterligare information: Niko Karvosenoja, gruppchef, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 264, [email protected]; Mikko Savolahti, forskare, Finlands miljöcentral, tfn 0295 251 595, [email protected]; Timo Lanki, ledande forskare, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 029 524 6326, [email protected] ochJaakko Kukkonen, forskningsprofessor, Meteorologiska institutet, tfn 050 520 2684, [email protected]