Forskarna rekommenderar nya belastningstak för kustvatten

Näringsbelastningen i Östersjön bör minskas med kraftiga åtgärder för att uppnå en god status för kustvattnen. I en färsk studie framförs betydligt striktare belastningstak för kväve och fosfor i de olika havsområdena. Åtgärder för att minska belastningen behövs inom alla sektorer.

I projektet för belastningstak för näringsutsläpp och ansvarsfördelning för minskningen av belastningen i kustvattnen (KATOT) utvärderades de största tillåtna belastningsmängderna, med andra ord de belastningstak som syftar till att uppnå en god status för kustvattnen, för tre havsområden. Som belastningstak för kväve i Skärgårdshavet föreslås 1 794 ton per år och som belastnngstak för fosfor 126 ton per år. Som årliga belastningstak i Bottenhavet föreslås för kväve 7 973 ton och för fosfor 302 ton. För Finska viken föreslås som belastningstak 4 401 ton för kväve och 194 ton för fosfor. Dessa tak är avsevärt lägre än de nuvarande belastningsnivåerna.

I Finland rinner det årligen ut i snitt 77 000 ton kväve och 3 900 ton fosfor i Östersjön via älvar och som direkt punktbelastning. De olika belastningskällornas andel av utsläppen varierar beroende på havsområden: Jordbruket är den största belastningskällan förutom i Bottenviken, där den naturliga utsköljningens och skogsbrukets andel är större. Fiskodlingens andel av belastningen är liten totalt sett men betydande på specifika områden i Skärgårdshavet.

Inte ens de omfattande vattenvårdsåtgärder för skogsbruket, jordbruket och fiskodlingen som stakades ut inom projektet räcker för att uppnå en god status under de kommande 30 åren. Det beror delvis på att klimatförändringen ökar utsköljningen av näringsämnen i synnerhet från jordbruksmark. Med hjälp av omfattande åtgärder är det dock möjligt att förbättra havsområdenas status.

Enligt rapporten är en del av åtgärderna inom utrinningsområdet sådana att minskningen av belastningen kommer att ske med ännu längre fördröjning än 30 år i och med att havsekosystemen reagerar med fördröjning på den minskade näringsbelastningen.

Som styrmedel rekommenderas inom projektet bland annat

1. ändringar i jordbruksstöden för att främja överföringen av lågproduktiva åkrar till annat bruk,
2. inrättandet av en näringsinformationsresurs för att stödja övervakningen av högsta tillåtna gödselmängder och fokusera vattenvårdsåtgärderna,
3. sanktioner eller incitament för att stödja skogsskötseln av kontinuitetsskogar på torvmark,
4. en utvidgad tillståndsplikt för skogsdikning,
5. stöd för verksamhetsförutsättningarna för recirkulationsanläggningar inom fiskodling.

Publikationen ingick i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2022.

Mer information: Vivi Fleming Finlands miljöcentral (SYKE), tfn 0295 251 879, [email protected]

Inom statsrådets gemensamma utrednings- och forskningsverksamhet (VN TEAS) tar man fram information till stöd för beslutsfattandet, den kunskapsbaserade ledningen och verksamheten. Utrednings- och forskningsverksamheten styrs av en utrednings- och forskningsplan som statsrådet årligen fastställer. De som producerar informationen ansvarar för innehållet i rapporterna i publikationsserien för utrednings- och forskningsverksamheten. Innehållet återspeglar inte nödvändigtvis statsrådets ståndpunkt. Mer information: https://tietokayttoon.fi/sv.