Haku

18.12.2024 | Forskningsrapporten som publicerades av statsrådet granskar möjligheter och utmaningar för att mäta dataekonomins storlek, ekonomiska betydelse och effekter i Finland. I rapporten bedöms också dataekonomins färdigheter i Finland och i jämförelseländer med hjälp av Databarometern som tagits fram i projektet. Forskningen genomfördes av Näringslivets forskningsinstitut Etla, Tieke och Demos Helsinki.

31.5.2021 | Enligt en färsk studie är en förutsättning för en övergripande hantering av klimatmigrationen en målmedveten klimatpolitik och stöd för anpassningen till klimatförändringen bland annat genom humanitärt bistånd, civil krishantering, utvecklingssamarbete samt utbildning och forskning liksom även invandringspolitik.

28.2.2023 | Enligt en undersökning som publicerades den 28 februari gör den hårdare konkurrensen mellan stormakterna det svårare att hantera globala utmaningar genom multilateralt samarbete. Finland kan bemöta omställningen genom insatser för att stärka EU:s roll inom utrikespolitiken och genom satsningar på informella samarbetsformer och partnerskap med aktörer i det globala syd.

29.4.2021 | Med hjälp av nya verksamhetsmodeller och politiska rekommendationer kan företagens vattenansvar främjas allt effektivare i Finland och internationellt. Enligt en rapport som publicerades den 29 april bör företagen identifiera vattenrisker och vattenrelaterade möjligheter både i sina egna lokaler och i sina upphandlings- och värdekedjor. Dessutom bör företagen utveckla hållbar förbrukning och förvaltning av vatten i samarbete med sina intressegrupper.

28.3.2018 | I frågor som rör äldre personers och specialgruppers boende är det viktigt med samarbete mellan landskap och kommuner. Uppgifterna som gäller boende och boendeservice kommer att delas upp mellan olika enheter när social- och hälsotjänsterna överförs till landskapen. De uppgifter kring boende och samhällsplanering som kommunerna sköter idag är avgörande för stödet för hemmaboende och utvecklandet av olika framtida boendeformer.

30.10.2024 | En slutrapport från projektet Hälsoskyddet nu och i framtiden publicerades den 30 oktober. Rapporten innehåller en analys av hur hälsoskyddet för närvarande ser ut i Finland och hur väl hälsoskyddslagstiftningen fungerar. I rapporten redogörs för utvecklingsbehov som identifierats i uppgiftsfältet för hälsoskyddet. Kommunerna ansvarar för hälsoskyddstillsynen, medan de statliga myndigheterna ansvarar för ledningen och styrningen av tillsynen.

17.11.2025 | Finlands befolkning åldras snabbt, men nuvarande metoder för att bedöma äldrevänligheten är för begränsade och varierande. En undersökning som genomfördes av Tammerfors universitet och Äldreinstitutet visar att indikatorer för äldrevänlighet som används i kommunerna och välfärdsområdena fokuserar på social- och hälsovårdstjänster men försummar till exempel bostadsområdets tillgänglighet, delaktighet och de äldres egna erfarenheter.

14.6.2024 | På basis av en forskning om miljöprodukter och miljötjänster föreslås det en ny bedömningsram för upprättandet av de förteckningar som det avtalas om på internationell nivå. Enligt forskningen har de finländska företagen en internationell konkurrensfördel också inom miljösektorn.

17.1.2024 | I slutrapporten för projektet Civil beredskap tillsammans rekommenderas samordning av nationella och internationella säkerhetsrelaterade termer, beaktande av betydelsen av en säkerhetsrelaterad ordlista samt beaktande av nya begrepp och tänkesätt i utvecklingsarbete.

29.5.2024 | Ju mindre naturresurser, anordningar och energi vi behöver för att producera och trygga samhällets funktioner, desto bättre beredskap har vi att hantera olika kriser. Den 29 maj publicerades en rapport där man för första gången i finländsk kontext analyserat dynamiken hos omställningen till en cirkulär ekonomi och omställningens konsekvenser för den övergripande säkerheten. Cirkulär ekonomi med...

19.4.2023 | Enligt en undersökning som gjorts på beställning av statsrådet av handelshögskolan vid Åbo universitet och Teknologiska forskningscentralen har det varit möjligt att genom företagarpolitik röja undan hinder för företagande i Finland, men incitamenten för ett ambitiöst, nyskapande företagande är fortfarande otillräckliga i vårt lönearbetssamhälle.

27.9.2022 | Finansieringsinstrumentet för strategisk forskning har erbjudit mångsidiga möjligheter att organisera forskning inriktad på att utveckla samhällspolitik och -funktioner samt lösa betydande samhällsutmaningar. Detta konstateras i den utvärdering som publicerades den 27 september för att fastställa om målen som ställts upp för den strategiska forskningen har uppfyllts. I utvärderingen låg fokus på att se över perioden mellan 2014 och 2020.

26.4.2019 | En harmoniserad skattenivå för alla växthusgasutsläpp uppmuntrar att minska utsläppen på ett så kostnadseffektivt sätt som möjligt, bedöms det i en utredning av Näringslivets forskningsinstitut och Statens ekonomiska forskningscentral. Ändringsbehoven i fråga om beskattningen är inte enbart en följd av klimatpolitiken. Också globaliseringen, den åldrande befolkningen, den snabba tekniska utvecklin...

29.1.2020 | Enligt en forskning som publicerades den 29 januari är gymnasiernas samarbete med högskolorna och arbetslivet samt gymnasiernas aktivitet internationellt både omfattande och mångsidig. Samarbetet är dock rätt osystematiskt och splittrat, och det bygger ofta mer på kontakter mellan enskilda aktörer och läroanstalter. Särskilt i de mindre gymnasierna har samarbetet ännu inte etablerats.

24.8.2020 | Aktiebolagslagen (624/2006) har varit i kraft i snart 14 år. Under den tiden har samhället och bolagens verksamhetsmiljö förändrats avsevärt, bland annat till följd av digitaliseringen, förändringarna i sätten att utföra arbete samt utvecklingen av mikro- och småföretagsverksamheten. Roschier Advokatbyrå Ab har för statsrådet utarbetat en utredning om behoven att ändra den bolagsrättsliga regleringen.

26.8.2020 | Enligt en omfattande bedömning som gjorts av Finlands miljöcentral (SYKE) och Naturresursinstitutet (Luke) har den biologiska mångfalden i Finland fortsatt minska under de senaste tio åren, men denna trend kan vändas. Förändringen uppnås genom att man ökar omfattningen av de åtgärder som konstaterats vara mest effektiva och beaktar naturens mångfald i allt beslutsfattande.

7.3.2019 | Den pågående omvälvningen av världsordningen är mångfasetterad och konsekvenserna av denna omvälvning tar sig uttryck i ökad instabilitet inom den internationella politiken, försvagade globala samarbetssystem och regelverk samt förändringar inom de stormaktspolitiska maktstrukturerna. Utvecklingstrender när det gäller den globala ordningen är regionalisering, multipolarisering av maktstrukturerna samt splittring av aktörer.

12.4.2022 | Pandemin med covid-19 har medfört många slags utmaningar för den offentliga ledningens och förvaltningens arbetsrutiner. Den utdragna coronakrisen har prövat lagstiftningens funktion, samarbetet och interaktionen inom förvaltningen och över sektorsgränserna, behörigheterna inom ledningssystemet, liksom också dess struktur och funktion, samt samarbetet och rollfördelningen mellan politik och förvaltning.

7.2.2019 | Övergripande resiliens är en process som kombinerar motståndskraft, bevarande av handlingsförmågan och lärande anpassning. Resiliens är inte ett svar på något visst hot, utan i stället är det främst fråga om en allmän förmåga att anpassa sig till störnings- och krissituationer oavsett hurdana de är. Detta konstateras i en forskningsrapport som publicerades den 7 februari.

24.3.2022 | Det har konstaterats att ekosystem har en allt viktigare roll i genomförandet av EU:s och Finlands innovations- och näringspolitik. Analysen och bedömningen av olika ekosystems effekter har hittills varit rätt anspråkslös. I en studie som publicerades den 24 mars har man tagit fram mångsidig information som stöd för att identifiera och bedöma innovationsekosystemens effekter och effekternas olika kanaler.