Haku

15.9.2021 | Det är nödvändigt att utveckla de verktyg som används för att bedöma åtgärder för att främja välbefinnande, hälsa och säkerhet, så att verktygen kan utnyttjas i planeringen och beslutsfattandet både på kort och på lång sikt. Detta konstateras i rapporten om ett forskningsprojekt som forskare vid Åbo universitet och Aalto-universitetet genomförde för statsrådet.

2.5.2023 | Utslagning har ett samband med säkerhetsproblem: brott och olyckor förekommer oftare bland låginkomsttagare som saknar arbete och utbildning. Även om en betydande del av sambandet kan förklaras med skillnader mellan individer, har utslagningen också en verklig effekt som ökar säkerhetsproblemen. Att öka sysselsättningen och involvera de arbetslösa samt utöka utbildningen är lovande sätt att minska brott och olyckor.

17.1.2024 | I slutrapporten för projektet Civil beredskap tillsammans rekommenderas samordning av nationella och internationella säkerhetsrelaterade termer, beaktande av betydelsen av en säkerhetsrelaterad ordlista samt beaktande av nya begrepp och tänkesätt i utvecklingsarbete.

27.1.2021 | Helhetsbilden av hot- och våldsincidenter i Finlands kommunfält är polariserad och svår att uppfatta. Antalet hotfulla situationer har ökat och blivit allvarligare vid enheter inom social- och hälsovården och socialväsendet samt vid skolor och läroanstalter. Ledamöter upplever att säkerheten är på en god nivå, men beredskap, säkerhetsplanering och utbildning anses nödvändigt. Säkerheten för anställda och beslutsfattare inom kommunerna utreddes i undersökningen KuntaTurva.

28.4.2020 | Den regionala säkerhetsplanering som kommunerna ansvarar för utvecklas så att landskapen, kommunerna eller större områden bättre ska kunna förbereda sig för störningar och undantagsförhållanden. Forskare har tagit fram en ny modell som man kan använda för att organisera säkerhetsplaneringen på ett nytt sätt. Dessutom kan man välja lämpliga indikatorer för att beskriva säkerhetsläget i den region som granskas.

16.2.2022 | Byggandet är en mycket materialintensiv sektor och ett nyckelområde för att främja den cirkulära ekonomin. Rivningsmaterial bedöms ha en betydande kvantitativ och kvalitativ potential för ytterligare användning. En utredning som publicerades den 16 februari visar att betongelement, tegel, stål och obehandlat virke inte utgör råvaror som är särskilt problematiska med tanke på återanvändning enligt aktuell information.

31.5.2021 | Enligt en färsk studie är en förutsättning för en övergripande hantering av klimatmigrationen en målmedveten klimatpolitik och stöd för anpassningen till klimatförändringen bland annat genom humanitärt bistånd, civil krishantering, utvecklingssamarbete samt utbildning och forskning liksom även invandringspolitik.

30.5.2022 | Utredningen som Villmanstrand-Lahtis tekniska universitet LUT genomförde för statsrådet om möjligheterna för små modulära kärnreaktorer (SMR-teknik) i Finland visar att dessa reaktorer redan inom ramen för den nuvarande kärnenergilagstiftningen skulle kunna genomföras i Finland inom produktion av antingen elektricitet eller värme eller både och.

7.2.2019 | Övergripande resiliens är en process som kombinerar motståndskraft, bevarande av handlingsförmågan och lärande anpassning. Resiliens är inte ett svar på något visst hot, utan i stället är det främst fråga om en allmän förmåga att anpassa sig till störnings- och krissituationer oavsett hurdana de är. Detta konstateras i en forskningsrapport som publicerades den 7 februari.

13.2.2020 | I Finland bör det inrättas en lägescentral för rymdfrågor för att myndigheterna ska ha tillräckligt med kunskap till stöd för sitt beslutsfattande. För att Finland ska kunna dra nytta av omvälvningarna inom rymdverksamheten behövs det en permanent och enhetlig nationell budget för rymdverksamheten. Detta konstateras i slutrapporten från ett projekt där man utrett den nya verksamhetsmiljön för rymden. Rapporten publicerades den 13 februari.

7.3.2019 | Den pågående omvälvningen av världsordningen är mångfasetterad och konsekvenserna av denna omvälvning tar sig uttryck i ökad instabilitet inom den internationella politiken, försvagade globala samarbetssystem och regelverk samt förändringar inom de stormaktspolitiska maktstrukturerna. Utvecklingstrender när det gäller den globala ordningen är regionalisering, multipolarisering av maktstrukturerna samt splittring av aktörer.

2.3.2018 | Denna undersökning visar hur stöd för lokala kvinnliga fredsaktörer i konfliktzoner inom den innovativa finska samarbetsramen stärker Finlands övergripande krishanteringskapacitet. I Finland förekommer en produktiv samexistens och samverkan som bygger på ömsesidigt förtroende mellan de starka finländska icke-statliga organisationerna som fokuserar på medling och fredsskapande och den finska staten.

12.12.2017 | Organisationer i Finland har en lång tradition av att stödja myndigheters säkerhetsarbete. Samarbetet mellan organisationerna och myndigheterna fungerar bra på nationell nivå och i fråga om olika larmuppdrag. Det regionala samarbetet är emellertid inte lika fungerande och det finns brist på övergripande samordning av den tredje sektorn på regional nivå och landskapsnivå. På landskapsnivå bör det ska...

31.8.2021 | Klimatförändringen hotar stabiliteten och säkerheten i vårt samhälle på många sätt. Enligt en utredning som publicerades i dag den 31 augusti har Finland goda förutsättningar att förbereda sig på klimatförändringens konsekvenser för säkerheten, men det praktiska genomförandet måste effektiviseras avsevärt. Att utveckla samarbetet, kompetensen och prognostiseringen är av avgörande betydelse med tanke på detta.

20.12.2017 | I utredningen granskades de viktigaste utvecklingsutsikterna för kompetensbaserad försörjningsberedskap samt åtgärder som stöder försörjningsberedskapen på lång sikt. I projektet kartlades hur de kritiska delområdena i försörjningsberedskapen i fråga om kompetens ser ut i nuläget. Därefter gjordes en noggrannare analys av tre utvalda teknologiområden.

25.3.2025 | I en färsk undersökning från Finlands miljöcentral, Helsingfors universitet och Demos Helsinki konstaterar man att den lokala frivilligverksamheten inte får tillräckligt med stöd, även om den är en central del av samhällets kristålighet.

3.9.2019 | Kärnvapnen har återvänt till världspolitikens centrum, konstateras det i en färsk rapport från Utrikespolitiska institutet. Skramlet med kärnvapen har fått större betydelse på grund av den skärpta maktkampen mellan stormakterna, regionala spänningar och den tekniska utvecklingen. Det är emellertid inte fråga om en återgång till motsättningen mellan Förenta staterna och Ryssland, som under kalla kriget. Dagens kärnvapenpolitiska värld är mer multipolär än förr.

30.1.2020 | Terrorismen är ett av de största säkerhetshoten i Europa, och medborgarna har höga förväntningar på EU:s åtgärder för att bekämpa terrorism. Det är svårt att utvärdera EU:s resultat av bekämpningen av yttre terrorism, eftersom terrorismen bekämpas på många olika sätt genom internationell diplomati, krishanteringsinsatser, utvecklingsarbete och fristående ämbetsverks verksamhet. En rapport som publicera...

11.12.2018 | En undersökning av Utrikespolitiska institutet visar att säkerhetspolitiska frågor har blivit allt viktigare för EU-medborgare. I sin utredningsrapport, som publicerades i dag den 11 december 2018, behandlar Utrikespolitiska institutet medborgarnas syner på unionen som säkerhetsgemenskap.

29.3.2018 | Cybersäkerhet är en väsentlig del av det finska samhällets säkerhet och konkurrenskraft. Cybersäkerhet blir allt viktigare i och med den tekniska utvecklingen och digitaliseringen. Samtidigt betonas också vikten av strategisk ledning av cybersäkerheten. Detta konstateras i en rapport som har utarbetats av forskare vid Jyväskylä universitet och Aalto-universitetet. Rapporten publicerades i dag den 29 mars.