Haku

18.11.2024 | Enligt den utredning som statsrådet låtit göra anses hemsjukhuset vara en serviceform som växer i framtiden och är till och med en primär serviceform. Det behövs mer undersökning av effektivitet. Utredningens resultat publicerades i slutrapporten för projektet Hemsjukhusverksamhetens nuläge, effektivitet och mätning av verksamheten.

31.8.2023 | För att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården krävs nationellt samordnad, till social- och hälsovården riktad styrning och uppföljning. Detta konstateras i en utredning publicerad 31 augusti vars huvudsyfte var att utforma ett förslag till ett nationellt mål, styrmekanismer och uppföljningsindikatorer för att minska miljökonsekvenserna av social- och hälsovården i Finland.

20.9.2023 | Enligt en utredning gjord på uppdrag av statsrådet bör styrningen av de digitala tjänsterna inom social- och hälsovården utökas för att göra tjänsterna mer effektiva. Dessutom behöver effektiviteten hos de digitala tjänsterna undersökas ytterligare. Resultaten av utredningen publicerades i slutrapporten för projektet Digitaalisten palvelujen vaikutukset sosiaali- ja terveydenhuollossa (de digitala tjänsternas effekter inom social- och hälsovården).

24.1.2022 | Det finns ingen entydig modell för bedömning av investeringar i social- och hälsovårdsfastigheter och för fastställande av antalet vårdplatser och långtidsplatser för äldre i anslutning till dem. I ett projekt inom statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet utarbetades en beräkningsmodell och bedömningskriterier till stöd för bedömning och projektplanering. Samtidigt jämförde projektet anta...

31.10.2022 | Efterfrågan på mentalvårdstjänster har ökat betydligt bland unga. Möjligheterna att inom socialvården och genom tjänster med låg tröskel stödja unga i frågor som rör psykisk ohälsa och missbruksproblem bör identifieras bättre. Här spelar samarbetet mellan kommunala socialtjänster och aktörer inom tredje sektorn en central roll.

26.11.2021 | Uppföljningen av patient- och klientsäkerheten inom social- och hälsovården i Finland är oenhetlig, vilket har försvårat bedömningen av patient- och klientsäkerheten. De nationella indikatorerna som publicerades den 26 november möjliggör jämförelse mellan social- och hälsovårdsorganisationer och medutveckling.

19.3.2021 | I en utredning som utfördes av Aalto-universitetet, Etla, Institutet för hälsa och välfärd och VATT gjordes en bedömning av verksamheten och regleringen av marknaden för receptbelagda läkemedel inom den öppna vården och apotekens uppgifter och verksamhet inom social- och hälsovården sågs över. Utredningen tar fram flera möjliga mål för minskning av läkemedelskostnader och utveckling av apoteksverksamhet genom att förbättra regleringen på marknaden och läkarnas verksamhetsmiljö.

30.11.2021 | Undersökningar och stödtjänster för våldtäktsoffer centraliseras i Finland till Seri-stödcenter. Enligt en enkät som gjordes till klienterna i ett Seri-stödcenter för personer som utsatts för sexuellt våld upplevdes sakkunniga bemötanden som inte var skuldbeläggande eller brådskande som betydelsefulla. Undvikandesymtom, som är vanliga efter händelsen, kan förhindra att en brottsanmälan lämnas och är en utmaning för dem som tillhandahåller psykosocialt stöd.

25.8.2020 | Bara ungefär var tredje social- och hälsovårdsorganisation använder sig av en överenskommen verksamhetsmodell för att identifiera behov av sektorsövergripande tjänster. Enligt en undersökning som utförts vid Institutet för hälsa och välfärd, och som publicerades i dag den 25 augusti, bör användningen av modeller och verktyg för identifiering av servicebehov utökas.

10.4.2019 | Reformen av det finländska social- och hälsovårdssystemet och regionförvaltningen var det största reformprojektet för statsminister Juha Sipiläs regering. Slutrapporten från ett forskningsprojekt kring reformen sammanställer forskarnas slutsatser om beredningen av reformen.

28.9.2018 | Samarbete och ömsesidigt förtroende mellan tjänsteproducenter samt en gemensam strategi är förutsättningar för att kunder smidigt ska få service i kontaktytorna mellan bildnings- och välfärdstjänster inom den framtida landskapsstrukturen. Smidiga tjänster förutsätter gott ledarskap och förmåga till förändring. Det är också väsentligt att gränserna mellan olika branscher suddas ut och att arbetsfördelningen förnyas.

5.6.2019 | Om landskaps- och vårdreformen genomförs, ökar behovet av regional ekonomisk statistik i och med att den regionala ekonomiska utvecklingen då bör kunna följas och prognostiseras på ett djupare plan än för närvarande. Enligt en utredning av Institutet för hälsa och välfärd och ekonomiska forskningsinstitutet Pellervon taloustutkimus finns det också med tanke på strukturomvandling och prognostisering av arbetskrafts- och utbildningsbehov ett ständigt behov av regional ekonomisk information.