Haku

2.6.2025 | Den globala ekonomin är på väg in i en ny era av geoekonomi där nationalstater och de block som dessa bildar spelar en allt viktigare roll, framgår av en färsk undersökning. I geoekonomin utgör strävan att minska beroendet av andra länder och de geoekonomiska riskerna grunder för en selektiv industripolitik. De många beroendeförhållandena inom den internationella handeln gör också Finland sårbart i en eventuell krissituation.

13.3.2023 | Under de senaste åren har upp till 41 procent av de finländska företagen upplevt handelshinder i sin internationella verksamhet. De flesta undersökta handelshindren mellan 2019 och 2022 förekom i länder utanför EU, särskilt i Ryssland, Förenta staterna och Kina. Företagen har emellertid stött på hinder även på EU-området, framgår det av en utredning som Näringslivets forskningsinstitut (Etla) har utarbetat för statsrådet.

14.6.2024 | På basis av en forskning om miljöprodukter och miljötjänster föreslås det en ny bedömningsram för upprättandet av de förteckningar som det avtalas om på internationell nivå. Enligt forskningen har de finländska företagen en internationell konkurrensfördel också inom miljösektorn.

15.9.2017 | Kati Berninger, Tanja Pihl, Pirkko Kasanen, Anna Miko- la, Oras Tynkkynen ja Riku Vahala Jätevesien fosfori hyötykäyttöön – teknologioita ja ohjauskeinoja Syyskuu 2017 Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 62/2017 KUVAILULEH...

5.9.2023 | Enligt en färsk undersökning finns det minst 1 500 företag i Finland som äger eller utvecklar kritisk teknik. Kritisk teknik i företagen är till exempel säkerhets- och mobilteknik. Merparten av dessa företag är i inhemsk ägo. Undersökningen gav inga indikationer på att den kritiska tekniken skulle bidra särskilt till att öka företagens exponering för utländska förvärv. I framtiden bör dock större uppmärksamhet fästas vid säkerhetskonsekvenserna vid företagsförvärv.

19.4.2018 | En av de åtgärder som ingår i regeringsprogrammets spetsprojekt för digitalisering av offentliga tjänster är projektet för ett elektroniskt bostadsaktieregister (ASREK). ASREK sätter fart på digitaliseringen av fastighetsbranschen, som i allmänhet ses som en rätt traditionell bransch, och ger företagen möjlighet att digitalisera sina egna processer och tjänster. Genom ASREK är det också möjligt att nå betydande ekonomisk nytta.

26.4.2023 | Staten måste ta en aktivare roll i den ekonomiska styrningen. Enligt en ny utredning, som publicerades den 24 april, har plötsliga kriser, som till exempel covid-19-pandemin och kriget i Ukraina, krävt exceptionella åtgärder av staten för att trygga ekonomin och samhällets bärkraft.

3.2.2022 | Det internationella systemet präglas allt mer av geoekonomisk tävlan. Framförallt USA och Kina utnyttjar ekonomiska styrmedel för att driva strategiska intressen, vilket utgör en svår utmaning för EU och dess medlemsländer, inklusive Finland.

4.3.2022 | En grupp forskare vid Helsingfors universitet har utrett tillämpningspraxisen vid människohandelsbrott och anslutande brott. Enligt en utredning som publicerades den 4 mars finns det fortfarande utrymme för förbättringar när det gäller förståelsen om arten av brott som hänför sig till människohandel samt uppfattningen om syftet och innehållet avseende lagstiftningen om människohandelsbrott.

26.8.2022 | Anpassningen till klimatförändringen har gått framåt i Finland under de senaste åren, vilket syns i lagstiftning och strategier inom olika förvaltningsområden. De strategiska målen bör nu genomföras i praktiken genom nya konkreta åtgärder som gäller såväl olika sektorer som regionerna och kommunerna. Detta konstateras i helhetsutvärderingen av framstegen i den nationella klimatanpassningspolitiken, som publicerades den 26 augusti.

27.1.2022 | Lagarna om tillståndsplikt för fastighetsköp och om statens förköpsrätt räcker i framtiden inte till för att helt och hållet tillgodose behoven att trygga försörjningsberedskapen. Detta konstateras i statsrådets utrednings- och forskningsverksamhets rapport Tryggande av försörjningsberedskapen som en del av tillsynen över fastighetsegendomen, som publicerades den 27 januari.

29.10.2020 | De av EU planerade koldioxidtullarna kan minska koldioxidläckaget men har vid en närmare granskning visat sig vara problematiska i många avseenden. Enligt en undersökning som publicerades den 29 oktober kommer EU:s projekt för koldioxidtullar att stöta på utmaningar under de kommande åren.

8.2.2022 | En forskargrupp vid Lapplands universitet utredde hur bestämmelser om mutbrott som gäller mutande av utländska tjänstemän har tillämpats i rättspraxis. Utredningen visar att den rättsliga behandlingen av fall av mutbrott i samband med internationell affärsverksamhet är förknippad med olika utmaningar som hänför sig till strafflagstiftningens omfattning, formuleringen av bestämmelser, tillgången till bevis och beviströskeln.

7.3.2016 | Karoliina Pilli-Sihvola, Daria Gritsenko, Riina Haavisto, Atte Harjanne, Pekka Iivari, Sanna Kyyrä, Riitta Pöntynen, Sari Repka, Anne Suominen, Hanna Virta, Veli-Pekka Tynkkynen & Adriaan Perrels Suomi arktisen alueen vastuulliseksi edelläkävijäks...

16.12.2019 | Enligt en färsk undersökning har frihandelsavtal haft positiva effekter i EU, men i Finland har de direkta effekterna varit svagare än genomsnittet. Det har visserligen skett en avsevärd ökning i Finlands export till många länder som omfattas av frihandelsavtalen, men det förklaras främst av att handeln i allmänhet har ökat till följd av globaliseringen. Dock har effekterna av frihandelsavtalen va...

4.11.2021 | Jämfört med Sverige, Danmark och flera andra utvecklade länder har konjunktursvängningarna varit större än genomsnittet i Finland. Den externa chocken som Finland stod inför under coronakrisen var dock mindre än chocken i många andra länder. Produktionsstörningar som kommit via globala värdekedjor minskade värdet av Finlands produktion år 2020 med en halv procent. Störningarna i värdekedjorna har också drivit finländska företag att förnya sin verksamhet.

13.2.2019 | Den fjärde handelsperioden inom EU:s utsläppshandel omfattar åren 2021–2030. EU:s utsläppshandelsdirektiv, som reviderades inför den fjärde handelsperioden, trädde i kraft i april 2018. Europeiska kommissionen har lagt fram särskilda diskussionsunderlag med olika alternativ till detaljerad lagstiftning om utsläppshandel. Nu har Pöyry Management Consulting Oy granskat olika frågor i kommissionens förslag som bedömts vara viktiga för Finland.

14.12.2018 | Östra Finlands universitet har lett ett utredningsprojekt som resulterade i ett förslag om stegvist införande av ekologisk kompensation i Finland när det gäller sådana skador på naturens mångfald som inte kan förebyggas eller minskas. Införandet av ekologisk kompensation kräver dock ny lagstiftning. I utredningen rekommenderas övergripande lösningar i stället för kompensationer som gäller enskilda projekt.

16.10.2018 | Robotik snabbar upp produktivitetstillväxten och förbättrar företagens konkurrenskraft. Tack vare robotiken kan nationalprodukten före 2030 öka med 6 procent mer än i basscenariot. Detta motsvarar en ökning på en halv procent i nationalproduktens årliga tillväxt.

18.12.2019 | Prisnivån på utsläppsrätter inom EU:s utsläppshandel har fluktuerat betydligt sedan systemet för utsläppshandel infördes, vilket kan ha en inverkan på systemets styrande effekt på kort och lång sikt. För att säkerställa utsläppshandelns styrande effekt i alla marknadssituationer har man föreslagit att det införs ett golvpris på utsläppsrätter. Man har också diskuterat möjligheten att införa ett golvpris på regional nivå, till exempel i Norden eller både i Norden och i Baltikum.