Haku

17.11.2025 | Finlands befolkning åldras snabbt, men nuvarande metoder för att bedöma äldrevänligheten är för begränsade och varierande. En undersökning som genomfördes av Tammerfors universitet och Äldreinstitutet visar att indikatorer för äldrevänlighet som används i kommunerna och välfärdsområdena fokuserar på social- och hälsovårdstjänster men försummar till exempel bostadsområdets tillgänglighet, delaktighet och de äldres egna erfarenheter.

29.1.2026 | I en undersökning som Utrikespolitiska institutet utfört tillsammans med Helsingfors universitet och Tammerfors universitet granskas de omfattande formerna för Rysslands påverkan på Finland under 2000-talet och hur de påverkat det finländska samhället och finländskt beslutsfattande.

10.12.2020 | Befolkningens åldersstruktur kommer att förändras kraftigt även under de kommande årtiondena. Därför bör kommunerna bli bättre på att förutse äldres boende och förbereda sig på de förändrade behoven. Det framgår av en utredning av kommunernas framförhållning och beredskap i fråga om äldres boende.

24.1.2024 | Åldersvänlighet är en viktig del av främjandet av hälsa och välfärd i kommunerna. Den förvaltningsövergripande välfärdsberättelsen ger en god möjlighet att mångsidigt bedöma åldersvänligheten.

13.12.2024 | Undersökningsrapporten som statsrådet publicerat granskar de hittillsvarande konsekvenserna av produkternas och tjänsternas tillgänglighetskrav för inhemska företag och tillsynsmyndigheter och konsumenter. I rapporten ges även rekommendationer för att förstärka kunskaperna om tillgänglighet. Undersökningen genomfördes av Avaava Oy med Avaava Digital Oy, Owal Group Oy och Pulse Drive Oy som underleverantörer.

2.5.2024 | Frivilliga studier med arbetslöshetsförmån framstår som ett fungerande instrument tack vare dess effektivitet och mångsidighet. Enligt undersökningen ökar arbetslöshetsförmånen studier bland arbetslösa och sysselsättningen bland dem som deltar i studierna, men tränger samtidigt undan studier med studiestöd.

13.1.2020 | Äldre i olika kommuner är i ojämlik ställning. Genom att harmonisera grunderna för beviljande av tjänster för äldre kan man både öka jämlikheten och påverka kostnadsutvecklingen.

3.5.2023 | I kommunerna och välfärdsområdena behövs kostnadseffektiva och långsiktiga lösningar för att förbättra de äldres boendeförhållanden och förbereda sig inför boende på egna villkor. Målen för åldersvänligt boende hänför sig till principerna för design som är lämplig för alla (Design for All). I en ny undersökning har behövliga åtgärder i kommunerna och väl-färdsområdena kartlagts och bedömts.

2.12.2024 | Ungas utkomst är en avsevärd utmaning i Finland. Enligt en färsk undersökning är unga som bor ensamma utsatta för utkomstrisker, och det allt mer lånebaserade studiestödet ökar risken för skuldsättning. Unga med främmande språk som modersmål och unga med funktionsnedsättning är särskilt utsatta.

12.12.2018 | En bra kost och god nutrition stöder äldres funktionsförmåga och boende hemma. Det är alltså möjligt att förebygga funktionsnedsättning hos äldre genom att upprätthålla ett gott näringstillstånd. Säkerställandet av ett gott näringstillstånd är ett billigare alternativ än rehabiliterande vård, vilket innebär att också ökningen av social- och hälsovårdskostnaderna kan dämpas. Detta konstateras i en rapp...

16.12.2024 | För att nya produkter inom bioekonomin ska komma in på marknaden kan det behövas draghjälp från klimat- eller miljölagstiftning, visar en undersökning genomförd av Pellervo ekonomiska forskningsinstitut och Naturresursinstitutet. För många produkter är problemet deras svaga prismässiga konkurrenskraft. Dessutom upplevdes det vara svårt att få finansiering för anläggningsinvesteringar i pilotskala. I undersökningen granskades fyra värdekedjor inom bioekonomin.

16.9.2024 | Det är en bra idé att äta inhemsk fisk eftersom hälsofördelar med att konsumera fisk i den omfattning som finländare för närvarande konsumerar fisk överväger de nackdelar som hänför sig till intag av främmande ämnen i alla åldersgrupper. Att konsumera mer fisk än för närvarande skulle gynna befolkningens hälsa. I synnerhet bör konsumtion av underutnyttjade fiskarter, såsom karpfiskar, ökas. Resulta...

28.3.2018 | Teemu Tupala, Riikka-Leena Leskelä, Anne Kaarna- saari, Milla Kajova, Riikka Kyrö, Antti Peltokorpi, Ossi Määttä Maakuntien ja kuntien yhteistyö ikäänty- neiden ja erityisryhmien asumisessa ja asumispalveluissa Maaliskuu 2018 Valtioneuvoston selvi...

30.10.2017 | Kuntouttavat toimintamallit iäkkäiden palveluissa (TEAS) -hankkeen loppuraportti Uudistuva palvelukokonaisuus – kuntouttava kotihoito ja asiakaslähtöinen kotona asumisen tuki Valtioneuvoston selvitys- ja tutkimustoiminnan julkaisusarja 68/2017 KUV...

23.9.2024 | Det pågår stora omställningar på den frivilliga koldioxidmarknaden. I en ny rapport identifieras och analyseras sex möjliga utvecklingsriktningar för den frivilliga CO2-marknaden och deras konsekvenser för Finland.

24.1.2024 | Kartläggning av nuläget ― Metoder för utvärdering av åldersvänlighet 31.10.2023 | Tammerfors universitet och Äldreinstitutet PROJEKT: Kvalitetsindikatorer för åldersvänlighet i Finland – kommunernas och välfärdsområdenas beredskap med tanke på bef...

19.10.2023 | Enligt en undersökning som Aalto-universitetet, Institutet för hälsa och välfärd och Filha ry har gjort för statsrådet överhettas byggnader betydligt under en het sommar, vilket avsevärt ökar antalet för tidiga dödsfall och perioder av sjukhusvård. Dessutom kan otillräcklig ventilation öka risken för luftvägsinfektion och den inverkan som infektioner har på hälsan.

28.3.2018 | I frågor som rör äldre personers och specialgruppers boende är det viktigt med samarbete mellan landskap och kommuner. Uppgifterna som gäller boende och boendeservice kommer att delas upp mellan olika enheter när social- och hälsotjänsterna överförs till landskapen. De uppgifter kring boende och samhällsplanering som kommunerna sköter idag är avgörande för stödet för hemmaboende och utvecklandet av olika framtida boendeformer.

20.4.2023 | Enligt en undersökning som bygger på konsekvensbedömning hänför sig inga betydande kommunalekonomiska konsekvenser till multilokalitet. Konsekvenserna av multilokalitet förblev ringa i kommunernas bokslutsmaterial, men också i nettokostnaderna för serviceproduktionen. Det här konstaterar man i en slutrapport från statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet som publicerades den 20 april.

27.1.2023 | En undersökning baserad på konsekvensbedömning visade att multilokalitet inte har några betydande konsekvenser för den kommunala ekonomin. Enligt kommundirektörernas bedömning har multilokalitet huvudsakligen en positiv eller neutral inverkan på den kommunala ekonomin. I allmänhet upplever kommundirektörerna också att multilokalitet inte är ett hot utan en möjlighet med tanke på den kommunala ekonomin.