Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Nytt informationsunderlag för regionplanering och regionutveckling genom analys av funktionella områden och tillväxtzoner

Människor och företag rör sig och har kontakter ofta över administrativa gränser. Finlands miljöcentral och konsultbyrån för regionutveckling MDI har utvecklat metoder för analys av funktionella områden och tillväxtzoner, och med hjälp av dessa kan regional interaktion beskrivas oberoende av administrativa områdesindelningar. Resultaten är till hjälp när det gäller att inrikta regionplaneringen och regionutvecklingen.

Funktionella områden bidrar till en smidigare vardag

I projektet Toiminnalliset alueet ja kasvuvyöhykkeet Suomessa (ToKaSu) har man avgränsat funktionella områden på basis av pendling, uträttande av ärenden och andra former av daglig eller veckovis mobilitet. Utifrån riksomfattande geografiska datamängder har man utvecklat nya metoder för avgränsning av dessa områden. Projektet har resulterat i områdesavgränsningar på olika nivå i fråga om pendling och uträttande av ärenden.

De avgränsade funktionella områdena bildar en helhet inom vars ramar det behövs gemensam planering och samordning av åtgärder mellan olika aktörer. Vanligtvis bildar de funktionella områdena en helhet på regionnivå som omfattar flera olika kommuner. Samarbete behövs bland annat i fråga om markanvändning, boende, trafik, tjänster, näringar och miljön. De funktionella områdena ska vara en viktig utgångspunkt när administrativa områdesindelningar eller servicestrukturer reformeras. Med stöd av befintliga områdesavgränsningar är det möjligt att sörja för att reformerna bidrar till en smidigare vardag för både människor och företag och därmed stöder områdenas livskraft.

Tillväxtzonerna bör beaktas i regionala reformer

I ToKaSu-projektet har man också undersökt tillväxtzoner som består av nätverkande centrum och funktionella områden samt utrett zonernas betydelse och utvecklingsbehov. Grunden för en tillväxtzon utgörs av ett fungerande trafiksystem som möjliggör sådana förbindelser mellan centrumen som omfattar företagsverksamhet, pendling, studier och användning av tjänster. Områdena mellan större städer försöker dra nytta av sitt läge och bli delaktiga i centrumens tillväxt.

Tillväxtzoner har klassificerats enligt interaktionspotential som baserar sig på regional interaktion och tillgänglighet. Ändringar i zonerna har också behandlats med tanke på befolkning, flyttningsrörelse, sysselsättning, byggande och företags utvecklingsutsikter. Som informationsunderlag har använts statistik, geografisk information, regionutvecklares och företags synpunkter och internationella jämförelseobjekt. Resultaten ger verktyg för analys av zonerna och för inriktning av utvecklingsåtgärderna så att interaktionen inom zonerna kan beaktas i samband med landskapsreformen och andra reformer.

När det gäller utvecklandet av tillväxtzoner är det väsentligt att över administrativa gränser söka en gemensam strategisk syn för att undvika risken för suboptimering. Den bästa utgångspunkten för utvecklandet är att det finns tillräckligt med olika former av interaktion och tillväxtpotential mellan centrumen. Det är därför nödvändigt att analysen av den regionala interaktionen blir en del av beslutsfattandet och förhandlingarna mellan staten och områdena.

Behovet av förvaltningsövergripande samarbete framhävs

Projektets resultat framhäver vikten av att utöver kommuner, landskap och statens förvaltningsstrukturer undersöka funktionella regionnivåer, som ofta placerar sig mellan administrativa regionnivåer. I regionplaneringen och regionutvecklingen är det nödvändigt att konsekvenserna av åtgärderna bedöms även med tanke på de funktionella områdena och zonerna.

De viktigaste åtgärdsförslagen som lyfts fram handlar om att stärka kunskapsbasen och den regionala planeringen, utveckla konsekvensbedömningarna och förhandlingsförfarandena, öka interaktionen, främja hållbar mobilitet och se över systemet för regionutveckling.

Projektet Toiminnalliset alueet ja kasvuvyöhykkeet Suomessa har genomförts inom ramen för statsrådets utrednings- och forskningsplan för 2016.

Rapporten Toiminnalliset alueet ja kasvuvyöhykkeet Suomessa (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi

Ytterligare information: Antti Rehunen, specialforskare, ansvarig ledare för undersökningen, Finlands miljöcentral, tfn 029 525 1550, antti.rehunen(at)ymparisto.fi och Hanna-Maria Urjankangas, överinspektör, ordförande i styrgruppen för undersökningen, arbets- och näringsministeriet, tfn 029 506 3739, hanna-maria.urjankangas(at)tem.fi