Rapport: Ryssland och hybridkrig – ett sätt bland andra

I dag publiceras slutrapporten från det forskningsprojekt om Ryssland och hybridkrig som har samordnats av Alexanderinstitutet vid Helsingfors universitet. I rapporten understryker man att det inte finns någon enkel karakterisering eller ett enda begrepp, såsom ”hybridkrig”, som i sig är tillräcklig för att utvärdera Rysslands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik eller dess orsaker och verkan. I stället borde Rysslands styrkor och svagheter analyseras skilt för sig. Enligt forskarna är möjliga infallsvinklar Rysslands militära kapacitet, förändringar i Rysslands strategiska tänkande och Rysslands utrikespolitiska målsättningar och syften samt hur man kan svara på dessa.

Forskarna bakom projektet presenterar i rapporten sin syn på helheterna, som gäller exempelvis användningen av propaganda (informationskrig) och Rysslands strategi för att skapa en bild av sig själv som stormakt. Dessutom granskar forskarna Rysslands sätt att förena militära maktmedel och konventionell användning av militär i utrikespolitiken samt Rysslands förbättrade förmåga att samordna krigsoperationer under 2000-talet. Forskarna funderar också över de långsiktiga effekterna av den ineffektiva användningen av den ryska militärbudgeten och över betydelsen av avskräckande strategi och förebyggande åtgärder i ljuset av Rysslands militära agerande under den senaste tiden.

Utgående från sina iakttagelser ger forskarna följande rekommendationer i rapporten:

1. Begrepp på makronivå, såsom ”hybridkrig”, förklarar inte Rysslands utrikes-, säkerhets- och försvarspolitik. Det är skäl att komma ihåg det här när man försöker hitta sätt att svara på de förändringar i den säkerhetspolitiska omgivningen som har skett under den senaste tiden. Detaljerna gör helheten.

2. Regionalforskningen om Ryssland och Eurasien behöver få mera stöd. För att man ska kunna förstå Ryssland som helhet behövs omfattande kunskap om bland annat landets politik, historia, kultur, samhälle och ekonomi.

3. Kontexten är nyckeln till att förstå politiken i dagens Ryssland. Händelserna måste sättas in i ett större perspektiv så att det som är nytt och det som är en fortsättning på något gammalt framträder tydligt.

4. I västvärlden, inklusive Finland, bör man i första hand betona sina egna styrkor. Att i onödan överdriva Rysslands styrkor och västs svagheter kan få oanade konsekvenser.

5. Politiken i fråga om Ryssland och mer allmänt taget de säkerhetspolitiska strategierna bör vara så öppna som möjligt, och det bör kunna föras en bred diskussion om de här frågorna.

6. Bilaterala relationer är alltid samtidigt en del av en större helhet – vet vi hur andra aktörer, stater och regioner ser på Ryssland och hur Finlands politik ser ut i andras ögon?

Forskningsprojektet om Ryssland och hybridkrig är ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2015. Rapporten ”Russia and the Hybrid warfare – going beyond the label” har tidigare publicerats inom projektet.

Rapporten After ‘hybrid warfare’, what next? – Understanding and responding to contemporary Russia

Mer information om forskningsprojektet (på finska)

Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet: tietokayttoon.fi/sv

Ytterligare information: Hanna Smith, forskare (VTT), Alexanderinstitutet, hanna.smith(at)helsinki.fi eller tfn 050 318 5702