Samhällsinsatser styr individen mot hälsosamma kostvanor och fysisk aktivitet
Finländarnas livsmiljö och livssituation och hur de använder sin tid påverkar i hög grad hur de äter och hur mycket de rör på sig. Kosten och mängden fysisk aktivitet påverkas också av individens motivation, förmåga till självreglering samt självkontroll. Även mängden socialt stöd man får från andra människor har betydelse. För att individen ska kunna träffa bra val måste det finnas samhälleliga styrmedel. Samhällsinsatserna kan gälla bl.a. beskattning, marknadsföring och strukturer. Exempelvis varor och tjänster prissätts, beskattas och marknadsförs så att de styr människorna till att välja hälsosamma alternativ.
Detta framgår av en färsk undersökning av Institutet för hälsa och välfärd, Finlands miljöcentral och konsumentforskningscentralen vid Helsingfors universitet. I undersökningen utredde man vilka faktorer som bidrar till ohälsosamma matvanor och låg fysisk aktivitet på fritiden och undersökte deras polarisering bland befolkningen och kostnaderna samt samhällets styråtgärder. Undersökningen utgick bl.a. från finskt befolkningsmaterial, nationella och internationella kvalitativa undersökningar samt intervjuer och rapporter som klarlägger styråtgärderna. Undersökningen utgjorde ett led i genomförandet av statsrådets utrednings- och forskningsplan 2014.
Parrelationer och hög utbildningsnivå främjar hälsosamma matval
Finländarnas livsmiljö och livssituation och hur de använder sin tid inverkar på deras matval. Parrelationer och hög utbildning främjar hälsosamma matval, i synnerhet hos män. En grupp bland den arbetsföra befolkningen som särskilt framträder i undersökningen är män och lågutbildade personer, som oftare än andra förvärvsarbetande äter ohälsosamt. Också det att det finns försäljningsställen för mat eller alkohol nära det egna hemmet kan styra individen mot ohälsosamma val. Förmåga att motstå frestelser, dvs. hög självkontroll, främjar enligt undersökningen hälsosamma matvanor i alla befolkningsgrupper. Andra faktorer som ligger bakom individens matval är uppfattningen om att hälsosam mat smakar tråkigt och är dyrt samt påverkan från andra människor. Den som har hög motivation, värdesätter hälsosamhet och får socialt stöd väljer oftare hälsosamma alternativ.
Förmågan till självreglering, vår livssituation och det sociala stödet påverkar hur mycket vi rör oss
Förmåga till självreglering, socialt stöd och motivation är viktiga för att människor ska vara fysiskt aktiva på fritiden. Lika viktiga är enligt undersökningen de begränsningar som hänför sig till tidsanvändningen och livssituationen. I synnerhet hos dem som lever i parrelation sammanfaller dessa med de omständigheter som kännetecknar de s.k. småbarnsåren, såsom yngre ålder, minderåriga barn som bor hemma och en upplevelse av att få endast litet socialt stöd för motionerandet. Faktorer som hindrar människor från att motionera är att det är dyrt att utöva idrott och motion och att tillgången till motionstjänster kan vara begränsad. Faktorer som sporrar till att motionera är de positiva upplevelser det ger.
– Idrotts- eller motionsplatsernas läge hade inte någon nämnvärd betydelse med tanke på den fysiska aktiviteten på fritiden. Detta resultat visar att man i synnerhet i urbana bostadsområden har lyckats bra med samhällsplaneringen, säger specialforskare Katja Borodulin vid Institutet för hälsa och välfärd.
Välfungerande styrmedel behövs
Bland de samhälleliga styrmedlen bör åtgärder som främjar hälsosamma kostvanor och motion riktas till hela befolkningen medan de befolkningsgrupper som är mest utsatta bör ges ett starkt stöd. Samhället kan försöka påverka dem som äter ohälsosamt exempelvis genom att ge information, genom att reglera skatte- och prispolitiken och genom att begränsa marknadsföringen till barn av vissa produkter. Vi behöver utveckla och sprida välfungerande modeller där offentlig upphandling och strukturella lösningar, exempelvis massbespisning, främjar hälsosamma val och styr resurserna.
Till de viktigaste motionsfrämjande åtgärderna hör sådana åtgärder som gör det möjligt för människor att motionera på ett mångsidigt sätt genom genom hela livet. När det gäller motion kan man minska ojämlikheten genom att rikta stöd till befolkningsgrupper med låg fysisk aktivitet, genom att se till att alla har möjlighet till motion, genom att stödja barns och ungas möjligheter att utöva idrott och motion och genom att främja motion under arbetsresan och på fritiden samt vardagsmotion.
– Vi har gett beslutsfattarna förslag till flera olika sätt att främja hälsosamma levnadsvanor. Exempelvis matutbudet ska alltid omfatta hälsosamma alternativ, oberoende av tid och plats. När det gäller motion kan vi genom att utvidga gruppen av aktörer och också inkludera aktörer utanför den traditionella idrottssektorn få motion att bli en del av allt fler människors vardag, fortsätter Katja Borodulin.
Mer information om statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet
Mer information: specialforskare Katja Borodulin, Institutet för hälsa och välfärd, tfn 0295 248 569, e-post: [email protected]
